Vetenskaplig publicering

Foto på två studenter vid en bärbar datorSom student får du kanske redan under första terminen i uppgift att skriva texter. Den stora uppsatsen skriver du i slutet av utbildningen. Det finns både likheter och skillnader mellan de texter du skriver och de som skrivs av forskare. Båda typerna ska följa reglerna för vetenskapliga texter: de ska till exempel ha ett akademiskt språk, de ska hänvisa till sina källor på ett korrekt sätt, de ska ha en viss disposition och de ska ha ett visst mått av originalitet. Medan du skriver för att lära dig ämnet och metoden skriver forskaren för att sprida sina forskningsresultat. Bli inte förvånad om det visar sig att det ställs olika förväntningar på ditt skrivande beroende på vilket ämne du läser.

Forskare kan välja publicera sina texter i en mängd olika format, men de vanligaste är:

  • Tidskriftsartiklar
  • Konferensartiklar
  • Avhandlingar
  • Böcker/bokkapitel
  • Forskningsrapporter

Olika forskningsområden har olika traditioner när det kommer till i vilken form av publikation man väljer att publicera sig i. Inom humaniora har det traditionellt sett varit vanligt att publicera sig i form av böcker eller bokkapitel, medan ingenjörsvetenskaperna främst har fokuserat på konferens- eller tidskriftsartiklar.

Open access

En forskare som ska publicera en artikel publicerar vanligtvis sitt verk i en traditionell vetenskaplig tidskrift där det krävs någon form av prenumeration för att kunna ta del av innehållet. På senare år har det dock blivit allt vanligare att publicera i en så kallad open access-tidskrift. Open access innebär att dokumentet är fritt tillgängligt utan krav på prenumerationer. Att en tidskrift ges ut enligt en Open access-modell betyder inte att den håller en lägre kvalitet än en traditionell tidskrift eller att den inte är vetenskapligt granskad. En variant av Open access är så kallad självarkivering, där tidskriften tillåter författaren att själv göra en kopia av artikeln fritt tillgänglig på sin webbsida eller i lärosätets elektroniska arkiv. Tidskriften brukar kräva att författaren inte gör sin artikel tillgänglig förrän det gått 6-24 månader efter att tidskriften publicerat artikeln.

Tips!
På webbplatsen Directory of Open Access Journals kan du söka bland tusentals Open Access-tidskrifter.

Elektroniska arkiv

Många lärosäten har sina egna elektroniska arkiv där forskningsresultat publiceras. Syftet med dessa arkiv är att synliggöra forskningen och göra den tillgänglig, oftast i fulltext. Från de lokala arkiven samlas information in till en databas över vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten, SwePub. Det finns även olika arkiv (lokala och nationella) där studenters uppsatser tillgängliggörs.

Vetenskaplig granskning

När en artikel har sänts in till en vetenskaplig tidskrift för publicering granskas texten av andra forskare inom samma ämnesområde (peer-review). Granskningen syftar till att säkerställa att texten håller en viss vetenskaplig standard.

Som student kommer du att under din utbildning få prova på att granska sådant som dina kurskamrater skrivit – och att få texter som du skrivit granskade av dina kurskamrater.

Topp