Skrivprocessen

Att börja skriva en akademisk text är något som känns överväldigande för många. Då kan det vara nyttigt att påminna sig att skrivarbetet är en process som består av många olika faser. De allra flesta texter omarbetas flera gånger innan de får sitt slutgiltiga utseende. I det här avsnittet får du tips på hur du kan underlätta detta arbete.

Din skrivprocess

En viktig utgångspunkt för ett lyckat skrivande är att du hittar ditt sätt att skriva på: din egen skrivprocess. Se därför till att, inom det område du förväntas skriva inom, skriva om något som engagerar dig. Får ett ämne dig att ställa frågorna ”hur” och ”varför”? Då har du troligtvis hittat något som är värt att skriva om. Det är nämligen nyfikenheten och upptäckarlusten bakom de frågorna som ligger bakom det mesta av den forskning som gjorts. Så gör som forskarna – utgå ifrån dina egna tankar och erfarenheter. Vad engagerar dig? Vad är just du intresserad av? Ta vara på möjligheten att utveckla dina egna idéer, testa dina förkunskaper och lära dig mer om det som gjort att du sökt dig till din utbildning!

 Skrivprocessen i sin helhet

Skrivprocessen består alltså av hela det arbete du gör, från tankar och utkast till färdig text. Beroende på var i processen du befinner dig kommer du att märka att de texter du skriver ser olika ut. Vissa av dem kommer också att avvika från de krav på tydlighet och precision som är grundläggande för den akademiska texten. Viktigt att påminna sig då är att dessa krav gäller den färdiga texten. För att utveckla dina tankar och din text kan du behöva använda dig av ett mindre formellt skrivande.

Formellt och informellt – exempel på olika typer av skrivande

En bra utgångspunkt för att beskriva skillnaderna mellan olika typer av skrivande är en modell som tagits fram av Dysthe, Hertzberg och Løkensgard Hoel (2011). Modellen delar upp det akademiska skrivandet i tankeskrivande och presentationsskrivande.

Läs mer

TANKE­SKRIVANDE PRESENT­ATIONS­SKRIVANDE
SYFTE ”Tänka med pennan”

Få idéer

Utforska, testa

Utveckla idéer

Klargöra vaga tankar

Förklara för sig själv

Kommunicera

Presentera

Framföra

 

 

Förklara för andra

TYP­ISKA DRAG

 

Kreativt tänkande

 

Skribent­baserad text

Processen viktigast

Kritiskt tänkande

Analytisk mottagar­medvetenhet

Läsar­baserad text

Produkten viktigast

MOT­TAGARE Du själv

Studie­kamrater i skrivar­grupp

Lärare som dialog­partner

 

Utomstående

”Offentlig­heten”

Lärare som bedömare

Examinator

SPRÅK Personligt språk

Expressivt

Det formella oviktigt

Formellt språk (anpassat till ämneskultur och normer)

Korrekt

GENRER Tanketext, anteckningar, logg, fackdagbok, första utkast Ämnes­uppsats, rapport, artikel, examens­uppsats

De texter du producerar under skrivprocessen kan alltså skilja sig väldigt mycket från varandra, beroende av vilken funktion de har, var i skrivprocessen du befinner dig och vilka instruktioner du har fått från din lärare angående texten. Skriver du ett examensarbete innebär det exempelvis att du behöver lägga mer tid på tankeskrivande än om du skriver en laborationsrapport. I båda fallen är det dock viktigt att du är medveten om vilken typ av text du ska skriva.

Skrivprocessens sex faser

En förenklad modell av skrivprocessen kan se ut på nedanstående sätt. Viktigt att komma ihåg är att det akademiska skrivandet inte är en linjär process. Detta illustreras av pilarna i modellen. Det är vanligt att man till exempel behöver gå tillbaka och göra tillägg i förarbetet, göra nya utkast eller kanske korrigera sitt syfte. Det kan också vara så att du behöver göra flera omarbetningar av din text. Ge dig tid till att gå igenom alla faser av skrivprocessen, från de första kreativa stegen då du undersöker vad du ska skriva om till de avslutande stegen då du gör texten så läsarvänlig som möjligt. För att hinna det är det viktigt att du börjar skriva så snart du kan.

Illustration av skrivprocessens sex faser: förarbete, utkast, respons, omarbetning, korrekturläsning och slutlig omarbetning

Förarbete Utkast Respons Omarbetning Korrekturläsning Slutlig omarbetning

1. Förarbete

Förarbetet består av att

  • analysera uppgiften och språksituationen samt bestämma vad du ska skriva om
  • påbörja arbetet med syfte och problemformulering
  • fundera över vilken typ av material du behöver

Det första du behöver göra är alltså att analysera uppgiften och språksituationen. Ofta framgår omständigheterna av den uppgift du fått, men i annat fall får du själv analysera vad som bäst lämpar sig för uppgiften. Efter detta formulerar du en plan över det egna skrivandet. Med en plan över skrivarbetet och hur texten ska struktureras blir skrivandet mer självklart och logiskt. Kom ihåg att det förarbete du gör är textens stomme!

Vad är en språksituation?

Språksituationen är det sammanhang din text skrivs i, det vill säga textens syfte, avsändare och mottagare. Som student kan detta vara extra problematiskt då man ofta befinner sig i en dubbel språksituation.

Läs mer

I den ena av dessa språksituationer är det studenten i dess roll som student som är i fokus. Här är syftet att bli godkänd på kursen. Avsändaren är studenten som student. Mottagaren är läraren som examinator. I den andra av dessa språksituationer är det studenten i dess roll som till exempel forskare eller utredare som är i fokus. Syftet, avsändaren och mottagaren framgår ofta här av den uppgift studenten fått. Syftet kan exempelvis vara att informera om en undersökning hen gjort eller att göra en litteraturstudie. Avsändare är studenten som till exempel forskare eller blivande kollega. Mottagare är exempelvis allmänheten eller forskare inom ämnesområdet. 

För att skriva ett lyckat arbete behöver du som student alltså vara på det klara med vilken roll du och dina mottagare intar. Här är det viktigt att du utgår ifrån den uppgift som du ska skriva.

Analys av uppgiften och språksituationen

För att analysera uppgiften behöver du undersöka följande frågor:

  • Vilken typ av text ska skrivas?
  • Vem är den tänkta läsaren?
  • Vad ska jag skriva om?

Vilken typ av text ska skrivas?

Beroende på vilken typ av text du ska skriva behöver du lägga olika mycket fokus på textens olika delar. Texttypen styr också hur formellt eller informellt du kan formulera dig. Är texten av argumenterande karaktär? Då är det viktigt att du bygger upp din text så att dina argument blir tydliga för dina läsare. Är det istället en vetenskaplig rapport, en krönika eller ett reportage? Då gäller andra riktlinjer för dessa texttyper. Därför bör du först och främst ta reda på vilken typ av text du ska skriva. Gemensamma aspekter för alla akademiska texter hittar du under Skriva.

Vem är den tänkta läsaren?

Den tänkta läsaren ger en fingervisning om vilken språklig nivå du bör hålla och vilka förkunskaper du kan förutsätta att läsaren har. Det vanligaste vid skrivandet av akademiska texter är att man skriver för en specialist inom ämnet. Det vill säga någon som, precis som du, har en hel del förkunskaper men är intresserad av att veta mer. Om det inte framgår av uppgiften vem läsaren är rekommenderar vi att du tänker dig en läsare som är på ungefär samma utbildningsnivå som du själv, som exempelvis en av dina studiekamrater.

Tänk på att!
Många oerfarna skribenter gör misstaget att skriva för sin lärare eller för sig själv. Ett vanligt problem med texten blir då att skribenten struntar i att förklara vissa begrepp, som hen vet att hen själv eller läraren känner till.

Vad ska jag skriva om?

När du fått uppgiften klar för dig är en del av det förberedande arbetet gjort. Den viktigaste frågan att svara på då är vad du ska skriva om. Ibland framgår detta av uppgiften, men vid större självständiga arbeten är det du själv som behöver svara på den frågan. Viktigt är att det ämne du väljer är anpassat till uppgiften vad gäller såväl omfång som ämnesområde. Genom att omformulera ditt ämne till ett syfte, en problemformulering och/eller en eller flera forskningsfrågor underlättar du för såväl dig själv som för läsaren att förstå vad det är som är ditt huvudintresse. Mer om hur du gör det kan du läsa om under rubriken Syfte, problemformulering och forskningsfrågor.

Viktigt att tänka på är att du låter arbetet med vad du ska skriva om ta tid. Det är också viktigt att du inte är rädd för att ändra dig under arbetets gång. Få skribenter håller fast vid sitt syfte och sin problemformulering under arbetets gång. Lägg därför inte alltför mycket tid på att komma på den perfekta syftes- eller problemformuleringen. Nöj dig med en som är tillräckligt tydlig, fokuserad och komplex för att du ska kunna påbörja arbetet.

Viktigt är också att du sparar alla källor och all information du hittar och eventuellt kan komma att använda dig av i arbetet. Spara gärna en kopia av texter du hittar på nätet då dessa i värsta fall kan ha tagits bort nästa gång du försöker hitta dem. Samla all information om dina källor, exempelvis i ett dokument, så underlättar du arbetet med källförteckningen senare. Mer om hur du sparar och hanterar referenser hittar du på sidan Hantera referenser.

Kläcka idéer

Många oerfarna skribenter börjar med att samla på sig så mycket information som möjligt, för att ha något att skriva om. Börja istället med att fråga dig själv: Vad vet du om ditt val av ämne? Vad är särskilt intressant? Vad behöver du fördjupa dig i?

Läs mer

Använd dig gärna av tankeskrivande när du spånar. På det sättet kommer du igång med skrivandet samtidigt som du är säker på att du inte glömmer bort det du tänkt. Börja till exempel med att undersöka hur mycket du redan kan om området och fundera på hur du bör gå till väga för att ta reda på mer. Kommer allt material ur minnet och egna erfarenheter eller kräver uppgiften att du söker efter information via biblioteket eller på nätet? Behöver du göra något experiment, en undersökning eller intervjuer? Vilka andra källor behöver du ha tillgång till?

Ett annat sätt att få eller förbättra idéer är att vara kreativ när man söker efter litteratur. Det kan du bli genom att söka i olika databaser och variera dina sökord. Försök också hitta synonymer till de ord du använder. Och glöm inte att många akademiska texter är skrivna på engelska. För att få en överblick över det ämnesområde du är intresserad av behöver du troligen söka på både svenska och engelska.

Syfte, problemformulering och forskningsfrågor – att begränsa ämne

När du valt ämne är nästa steg att begränsa ämnet till uppgiften. Genom att gå igenom och sortera det insamlade materialet väcks förhoppningsvis tankar om något särskilt intressant som du kan arbeta vidare med. För att sätta ord på detta särskilda använder man sig av syfte, problemformulering och forskningsfrågor.

Det är inte helt självklart var skiljelinjerna mellan dessa tre begrepp går och om du behöver använda dig av alla tre. Ibland använder man sig också av andra begrepp som till exempel problemställning och frågeställning. Om det inte framgår av uppgiftens instruktioner är det bra om du diskuterar vad som krävs med din handledare eller någon annan som är insatt i det ämnesområde du skriver inom.

Om du använder dig av såväl syfte som problemformulering och forskningsfrågor är det viktigt att tänka på att samtliga sätt att beskriva din undersökning på måste vara överensstämmande. De har också alla samma funktion: att avgränsa det ämnesområde du valt och beskriva för en läsare vad det är du gjort.

Generellt kan man säga att syfte och problemformulering är något vidare begrepp, och syftar till att ta ett helhetsbegrepp på det arbete du gjort. Dessa kan vid behov brytas ned i en eller flera forskningsfrågor, som ytterligare förtydligar vad texten beskriver.

Tänk på följande när du formulerar ditt syfte:

  • Syftet ska alltid skrivas i presens, alltså syftet är, inte syftet var. Detta för att texten är riktad till en läsare, och att läsaren alltid möter texten i presens (nutid). Allt text som handlar om texten ska skrivas i presens.
  • Syftet bör inte vara normativt, alltså antyda att du vill förändra något. I vetenskapliga texter utgår nämligen syftet alltid ifrån din nyfikenhet; hur och varför något är på ett visst sätt. I diskussionsdelen kan du dock diskutera vad det du kommit fram till innebär, och föreslå förändringar eller peka på implikationer av den verksamhet eller de samband du granskat.

Tänk på följande när du formulerar en problemformulering:

  • Problem behöver inte vara ett negativt laddat ord inom vetenskapen. Mer rättvist är att kalla det en lucka i vår kunskap. Ofta handlar problemformuleringar om att skribenten vill undersöka en nisch inom ett ämnesområde som inte tidigare är undersökt, eller om att jämföra tidigare studier för att se om det går att hitta några intressanta samband.

Tänk på följande när du formulerar forskningsfrågor:

  • Forskningsfrågor är en typ av frågor som du ställer till din text och till ditt undersökningsmaterial. Blanda inte ihop forskningsfrågor med frågor du ställt som en del av din undersökning. Om du till exempel intervjuat personer eller gjort en enkät har du säkerligen ställt ett antal frågor. Detta är inte forskningsfrågor.

Tre exempel på syften, problemformuleringar och forskningsfrågor:

Ett bra syfte, en bra problemformulering och en bra forskningsfråga är tydlig, avgränsad och tillräckligt komplex för att kunna analyseras.

Läs mer

Exempel 1: Var tydlig

Otydlig: Varför är sociala nätverkstjänster skadliga?

Tydlig: Hur upplever och hanterar användare integritetsfrågor på sociala nätverkstjänster som Google+ och Facebook?

Formulerad som ett syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur användare upplever och hanterar integritetsfrågor på sociala nätverkstjänster som Google+ och Facebook.

Den otydliga versionen specificerar inte vilka sociala nätverkstjänster det gäller eller föreslår inte vilken typ av skada tjänsterna orsakar. Den antar också att deras skadlighet redan är bevisad och/eller accepterad. Den tydliga versionen specificerar vilka tjänster det gäller (Google+ och Facebook), vilken typ av fråga/problem (integritetsfrågor) som är av intresse, och vem frågan eventuellt påverkar (användarna). Ett bra syfte och en bra forskningsfråga eller problemformulering ska aldrig lämna utrymme för tveksamheter eller tolkning.

Exempel 2: Avgränsa ämnesområdet

Ofokuserad: Hur påverkar produktionen av förnybar energi sin omgivning?

Fokuserad: Hur påverkar etableringen av vindkraftverk markägare i Blekinge ekonomiskt?

Formulerad som ett syfte: Med denna studie vill vi undersöka hur etableringen av vindkraftverk påverkar markägare i Blekinge ekonomiskt.

Den ofokuserade versionen är så bred att den inte skulle kunna besvaras ens i en hel bok, än mindre i en studentuppsats. Den fokuserade versionen begränsas till en specifik typ av förnybar energi (vindkraft), en specifik grupp som påverkas (markägare), en plats (Blekinge) och en specifik typ av påverkan (ekonomiskt). När du är osäker, gör din version så smal och fokuserad som möjligt.

Exempel 3: Skriv tillräckligt komplext

För enkelt: Kan massage lindra cancerpatienters smärta?

Tillräckligt komplext: Vilken effekt har massage på smärtpåverkade patienter med cancer och vilka instrument används för att mäta dessa effekter?

Formulerad som ett syfte: Syftet med denna undersökning är att utreda vilken effekt massage har på smärtpåverkade patienter med cancer och vilka instrument som används för att mäta dessa effekter.

Den enkla versionen av den här frågan/syftet kan besvaras med en enkel sökning online och det är inte en fråga/ett syfte som lämnar rum för analys. Den mer komplexa varianten kräver en mer utförlig undersökning. En enkel tumregel är att om man kan utreda sakfrågan med en snabb Googlesökning, är den förmodligen inte användbar.

Exemplen har inspirerats av:

The Writing Centre at George Mason University (2012), How to write a research question.

Problemformulering till examensarbetet

Ska du skriva ett examensarbete och har svårt att hitta en problemformulering? Lyssna till några goda råd från Ulrica Skagert, doktor i engelska och kvalitetsutvecklare vid Blekinge tekniska högskola:

Material

Under förarbetet bör du också fundera över hur du ska gå tillväga för att hitta material till texten. Kräver texttypen och syftet med texten att du gör en kvantitativ undersökning, eller passar djupintervjuer bättre? Vissa uppgifter kanske t.o.m. inte kräver någon materialsamling förutom en egen inventering ur minnet.

Tips!
På ditt bibliotek kan du få hjälp med informationssökning. Biblioteket har ämnes- och sökguider på webben och du kan också få handledning på plats.

2. Utkast

När du har gjort den grundläggande analysen av uppgiften är det dags att göra en plan för det fortsatta arbetet. Ett lämpligt tillvägagångssätt är att göra ett utkast över texten. Kanske har du redan nu en eller flera tanketexter om vad du vill skriva om? Använd dig av dessa!

Tips!
Har du svårt att komma igång? Fastnar du lätt i detaljer i texten? Få tips på hur du undviker skrivkramp här: Två sätt att övervinna skrivkrampen

Gör en grov plan

Ofta är det bra att redan på ett tidigt stadium påbörja stommen till din text. En bra strategi är att inte nöja sig med de självklara rubrikerna som inledning, metod, analys, diskussion och så vidare. Använd dig också av rubriker som har ett innehåll som är kopplat till det du faktiskt skriver om. Det kommer underlätta mycket för dig när du sedan ska fylla de olika delarna med innehåll.

Beroende på vilket ämne du skriver om är det dock viktigt att du är uppmärksam på vilka krav som ställs på den färdiga textens utseende. Medan det inom humanistiska ämnen är vanligt med innehållsliga rubriker används detta inte inom exempelvis naturvetenskap, teknik och medicin. Detta betyder dock inte att du inte kan använda dig av rubriker som ett sätt att sätta igång och komma vidare i din skrivprocess. Var bara uppmärksam på att den slutliga texten stämmer överens med de krav som gäller inom ditt ämnesområde.

Att arbeta med rubriker kommer med stor sannolikhet underlätta ditt skrivande, vilket du kommer att upptäcka när du till exempel påbörjar inledningen och plötsligt får en idé som passar bättre i metod- eller diskussionskapitlet. Har du då redan skapat en stomme så är det enkelt att lägga till en kommentar eller göra en ny underrubrik på rätt plats, för att sedan återgå till inledningen utan att glömma den smarta tanke som dykt under skrivarbetet. Det är nämligen så att själva skrivandet är en lärprocess i sig – medan du skriver blir dina tankar tydligare, och sådant som du tidigare inte tänkt på dyker upp i ditt huvud. Vill du läsa mer om det hur det fungerar så ta dig till ditt bibliotek och låna boken ”Skriva för att lära” av Dysthe, Hertzberg och Løkensgard Hoel.

Under uppsatsens delar får du fler tips på vad som mer specifikt bör ingå, och hur man kan formulera sig, i uppsatsens olika delar.

Exempel på underrubriker

Ska du till exempel skriva om skillnader i hur patienter med sjukdomen KOL behandlas? Gör underrubriker, som till exempel:

Läs mer

  • Utvecklingen av behandlingsmetoder.
  • Kvantitativ eller kvalitativ studie – fördelar och nackdelar.
  • Avgränsningar – ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, vårdinrättningar etc.
  • Ser det olika ut i olika delar av landet?
  • Skiljer sig behandlingen mellan män och kvinnor?
  • Kan man se någon skillnad i behandlingsmetod utifrån ålder?
  • Påverkar patientens etnicitet den behandling som ges?
  • Hur dokumenteras behandlingen?
  • Och så vidare…

Fyll gärna på med så många underrubriker som du bara kan – det gör inget om du sedan behöver ta bort några. Genom att på detta sätt strukturera dina tankar kläcker du samtidigt nya idéer och ser var det finns luckor som du behöver fylla på. Glöm bara inte att i den färdiga texten anpassa dina rubriker till den struktur som vetenskapliga texter inom ditt ämnesområde har.

Är du intresserad av hur vetenskapliga artiklar om KOL kan se ut? Sök på ”chronic obstructive pulmonary disease” i någon av ditt biblioteks databaser.

Att bygga en text

Få inspiration i arbetet med din skrivprocess från Susanne Pelgers föreläsning ”Att bygga en text” (3 min):

Börja formulera dig

När du har stommen klar är det dags att börja skriva den text som du ska lämna in. Om du sedan tidigare har gjort någon form av anteckningar eller tanketexter kan du börja placera in dessa under respektive underrubrik. Var dock redan nu uppmärksam på att den färdiga texten ska vara kommunikativ, så anpassa innehållet till dina läsare.

3. Respons

Nästa steg i skrivprocessen är att ta emot respons på din text. Detta är något som många oroar sig för. Om du gör det – försök att påminna dig att responsen är ett verktyg för att hjälpa dig framåt, inte kritik mot din person eller dig som skribent. Generellt sett är vi dåliga på att såväl lämna ifrån oss texter som att ge och ta emot respons på det vi skrivit. Det enda sätt vi kan bli bättre på är dock genom att öva. Genom övning kommer du också att märka att du får mer nytta av den respons som du tar emot.

Kom också ihåg att det är du som är ansvarig för texten. Du behöver alltså inte ändra allt som andra har invändningar emot. Däremot ska du ha bra argument för att inte göra ändringarna.

Exempel på hur du kan underlätta responsarbetet

Grunden för bra respons är tydlighet, såväl från den som ska få respons som från den som ska ge respons. Genom att beskriva vad i texten du framförallt behöver respons på underlättar du för såväl dig själv som för respondenten. Ett sätt att göra det på är att använda sig av ordbehandlarens kommentarsfunktion.

Läs mer

Kommentarsfunktionen gör det möjligt för en läsare att läsa texten i sin följd, samtidigt som läsaren har tillgång till dina tankar i nära anslutning till texten. Här kan du till exempel fråga: Hur fungerar problemformuleringen? Är det här stycket korrekt utformat? Förstår du vad jag menar här? Går det en röd tråd genom texten?

Samtidigt som sådana kommentarer underlättar för läsaren blir det ett sätt för dig själv att medvetandegöra sådant som du är osäker på. På detta sätt gör du en markering som gör att du inte riskerar att glömma någon tanke eller invändning du kommit på.

Här kan du få tips på hur du använder dig av kommentarsfunktionen i Word. Med Åsa Kronkvist, IKT-pedagog vid Högskolan Kristianstad (3 min): https://play.hkr.se/media/t/1_i4p8nndy

Tänk på att!
Det är viktigt att du arbetar upp din förmåga att se din egen text utifrån, som läsare – att ge dig själv respons. En av grundförutsättningarna för att lyckas med det är att låta texten vila, åtminstone en dag. På det sättet skapar du distans till det skrivna och kan se på texten med delvis nya ögon.

4. Omarbetning

Att få respons och omarbeta sin text sker oftast i flera steg, och antalet omarbetningar stiger med uppgiftens omfång. Det du först och främst behöver tänka på i omarbetningsfasen är att du nu är i färd med att skapa en presentationstext. Utgå alltså ifrån den högra kolumnen av Dysthe, Hertzberg och Løkensgard Hoels modell. Från att förklara för dig själv ska nu texten inriktas mot att förklara för andra. Om du använt dig av ett personligt språk ska du nu göra det mer formellt. Mer om hur du gör det kan du läsa om i delarna Skapa sammanhang och Det akademiska språket.

I den här fasen av skrivprocessen befinner du samtidigt i en kreativ process. Det är därför viktigt att du, samtidigt som du påbörjar arbetet med att göra texten kommunikativ, ger dig tid att tänka nytt och utveckla tankegångar som du haft eller får under arbetet. Lägg inte alltför mycket tid på att skriva perfekta meningar, då är risken stor att du fastnar i detaljer.

Att tänka på under omarbetningsfasen:

  • Framgår textens huvudtankar klart och tydligt vid en första genomläsning? En text ska fungera som kommunikation till läsaren. Om den är svår att tränga in i och förstå försämras läsarens intryck av texten.
  • Följer texten en struktur som stödjer texttypen och tydligheten? Ska något stycke eller några meningar flyttas?
  • Har texten en stil som överensstämmer med det som krävs av uppgiften och det akademiska sammanhang den är skriven i?
Tips!
Märker du att du inte kommer vidare? Lägg texten åt sidan och ta ett pass med tankeskrivande. Det är mycket möjligt att det ger dig idéer på hur du kan lösa ditt problem.

5. Korrekturläsning

När du känner att du fått med allt som du behöver ha med, att texten har en röd tråd och du har använt dig av ett språk och form som passar den uppgift du ska skriva är det dags att korrekturläsa texten. Det är nu du har möjlighet att hitta fel och oklarheter som enkelt kan rättas till.

Att tänka på vid korrekturläsningen:

  • Är stavning och meningsbyggnad korrekt?
  • Är dina komman, punkter och stycken riktigt placerade?
  • Förstår du alla ord som du använder? Om inte – dubbelkolla med litteraturen. Om det behövs, ändra de ord som inte är korrekta eller inte passar in.
  • Har du genomgående rätt typsnitt, teckenstorlek och radavstånd?
  • Följer rubrikerna en logisk ordning? Överensstämmer de med innehållsförteckningen?
  • Följer referenserna det referenssystem du valt?

Ta gärna hjälp av någon annan för att korrekturläsa din text. Det är lätt att bli blind för sina egna fel och läsa in sådant som faktiskt inte står i texten.

Tips!
Om du har möjlighet – skriv ut din text på papper. För de flesta är det mycket lättare att läsa texter i pappersform. Det hindrar dig också från att ändra detaljer i texten medan du läser, vilket gör att du har större möjlighet att se texten i sin helhet. 

6. Slutlig omarbetning

Gå igenom dina anteckningar från korrekturläsningen, från början till slut. Se också till att sidnumreringen är korrekt, att titelsidan, om du förväntas ha en sådan, följer de riktlinjer som gäller och att referenser och bilagor är med.

Tänk på att!
Innan du lämnar in texten, använd ordbehandlarens rättstavningsprogram. Varje stavfel och felaktig meningsbyggnad är ett hinder för läsaren och försvårar mottagandet av ditt budskap.