Som student får du troligen redan under första terminen i uppgift att skriva texter. På vägen fram mot din examen kommer du sannolikt att få prova på att skriva flera olika typer av texter. Till slut är det dags för den stora uppsatsen, examensarbetet, som du skriver slutet av utbildningen.
Det finns både likheter och skillnader mellan de texter du skriver och de som skrivs av forskare. Om uppgiften är att skriva en akademisk text så gäller för både dig och forskaren att era texter ska följa reglerna för vetenskapliga texter: de ska till exempel ha ett akademiskt språk, de ska hänvisa till sina källor på ett korrekt sätt, de ska ha en viss disposition och de ska ha ett visst mått av originalitet.
Ibland kan det hända att du, under din utbildning, får i uppgift att skriva en populärvetenskaplig text om ett vetenskapligt ämne. Då gäller det för dig (precis som för en forskare som ska skriva populärvetenskapligt) att hitta en fin balans mellan det akademiska språkets stringens och behovet av att använda enklare ord eller att förklara svåra begrepp på ett bra sätt för en tänkt läsare som inte är expert på ämnet.
Medan du skriver för att lära dig ämnet och metoden skriver forskaren för att sprida sina forskningsresultat. Men beroende på vilken typ av forskningsfrågor du ställs inför när du ska skriva uppsats så kan dina resultat visa sig vara av sådan kvalitet att de är publiceringsbara – i en vetenskaplig tidskrift.
Bli inte förvånad när du upptäcker att det visar sig att det ställs olika förväntningar på ditt skrivande beroende på vilket ämne du läser.
Forskare kan välja publicera sina texter i en mängd olika format, men de vanligaste är:
- Tidskriftsartiklar
- Konferensartiklar
- Avhandlingar
- Böcker/bokkapitel
- Forskningsrapporter
Olika forskningsområden har olika traditioner när det kommer till i vilken form av publikation man väljer att publicera sig i. Inom humaniora har det traditionellt sett varit vanligt att publicera sig i form av böcker eller bokkapitel, medan ingenjörsvetenskaperna främst har fokuserat på konferens- eller tidskriftsartiklar.
När du får en uppgift som kräver att du måste leta efter och läsa vetenskapliga artiklar – läs inte bara för att hitta informationen om vad de kom fram till; titta på artiklarnas form, på språket, var i texten du hittar information om den fråga forskaren / forskarna sökte svar på, hur man hänvisar till källor (och roa dig med att se om du kan identifiera vilka källor som är artiklar och vilka källor som är böcker eller databaser eller någon annan typ av källa. Leta efter information som gör att du kan hitta andra likvärdiga källor (=nyckelord).
Open access
En forskare som ska publicera en artikel publicerar vanligtvis sitt verk i en traditionell vetenskaplig tidskrift där det krävs någon form av prenumeration för att kunna ta del av innehållet. På senare år har det dock blivit allt vanligare att publicera i en så kallad open access-tidskrift. Open access innebär att dokumentet är fritt tillgängligt utan krav på prenumerationer. Att en tidskrift ges ut enligt en Open access-modell betyder inte att den håller en lägre kvalitet än en traditionell tidskrift eller att den inte är vetenskapligt granskad. En variant av Open access är så kallad självarkivering, där tidskriften tillåter författaren att själv göra en kopia av artikeln fritt tillgänglig på sin webbsida eller i lärosätets elektroniska arkiv. Tidskriften brukar kräva att författaren inte gör sin artikel tillgänglig förrän det gått 6-24 månader efter att tidskriften publicerat artikeln.
På webbplatsen Directory of Open Access Journals kan du söka bland tusentals Open Access-tidskrifter.
Elektroniska arkiv
Många lärosäten har sina egna elektroniska arkiv där forskningsresultat publiceras. Syftet med dessa arkiv är att synliggöra forskningen och göra den tillgänglig, oftast i fulltext. Från de lokala arkiven samlas information in till en databas över vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten, SwePub. Det finns även olika arkiv (lokala och nationella) där studenters uppsatser tillgängliggörs.
Vetenskaplig granskning
När en artikel har sänts in till en vetenskaplig tidskrift för publicering granskas texten av andra forskare inom samma ämnesområde (peer-review). Granskningen syftar till att säkerställa att texten håller en viss vetenskaplig standard.
Den eller de som skrivit en artikel får veta vad granskarna kom fram till för att kunna revidera sin text. Ibland kanske det räcker med relativt små förändringar, men ibland kräver granskarna ganska stora omarbetningar – i synnerhet om de är säkra på att forskarna använt en metod på fel sätt eller om de kommit fram till att forskarna dragit felaktiga slutsatser.
Som student kommer du att under din utbildning få prova på att granska sådant som dina kurskamrater skrivit – och att få texter som du skrivit granskade av dina kurskamrater. Syftet med de övningarna är att göra er uppmärksamma på hur lätt det är att bli hemmablind så att man inte ser att man uttryckt sig otydligt och att få anledning att reflektera över metodval och resultattolkning.