Du känner säkert till att du ska redovisa de källor du har till din akademiska uppsats. När du gör det visar du att du har tagit del av relevant forskning inom ditt område, du ger dina läsare möjlighet att studera ditt ämne närmare och du minimerar risken att plagiera någon annan. När det gäller allmänt känd kunskap och kunskap som räknas som allmänt känd inom just ditt ämnesområde, behöver du inte hänvisa till några källor. Exempel på tillfällen när du inte behöver källhänvisa finns i Refero Antiplagieringsguiden.
Har du frågor om allmänt känd kunskap eller om källkritik kan du alltid vända dig till biblioteket. Det kan hända att de har kurstillfällen online eller på plats som tar upp källkritik. Du kan så klart kontakta biblioteket direkt också.
Se till att du redan från början samlar in tillräckligt med information om det du ska hänvisa till. Till din hjälp har du inbyggda funktioner i bibliotekskataloger och databaser men du kan även använda referenshanteringssystem där du arbetar med ett eget bibliotek av referenser.
Här hittar du förklaringen till några begrepp som vi använder i Skrivguiden:
Källa
Det är från källan du har hämtat information. Källor kan vara tryckta eller elektroniska texter, som böcker, artiklar och rapporter.
Texthänvisning
I den text du skriver ska du ange om något är hämtat från en källa. Det gör du med en texthänvisning som ofta vävs in i texten. Det är vanligt att använda sig av författarens namn och ett årtal i texthänvisningen.
Referens
Den källa du tar upp i din texthänvisning ska beskrivas på ett mer fullständigt sätt i referensen.
Litteraturlista
Litteraturlistan kallas även för Litteraturförteckning, Referenslista eller Källförteckning och det är en lista över dina referenser.
I texten
Texthänvisningen ska underlätta för läsaren att identifiera din källa och det är därför viktigt att du utformar dina texthänvisningar på ett konsekvent sätt i hela dokumentet.
I din text ska du tydligt hänvisa till dina källor med hjälp av texthänvisningar, ofta med författarens namn och ett årtal.
Ibland är det motiverat att ange på vilken sida i källan som du hämtat informationen, t.ex. om du citerar.
Det händer också att du vill hänvisa till flera källor på en och samma gång.
Ett annat vanligt sätt att hänvisa i texten är att använda numrering som hänvisar till referensen i källförteckningen.
Texthänvisningen kan också skrivas som en fotnot.
I litteraturlistan
I slutet av din uppsats ska du skriva en litteraturlista, som även brukar kallas litteraturförteckning, källförteckning eller bibliografi. I din lista ska du ta med alla källor du hänvisar till i din text och det ska vara lätt att hitta från texthänvisningen till den källa som du tar upp i listan. Varje källa får en egen referens och för att det ska vara lätt att hitta i listan brukar referenserna skrivas i bokstavsordning eller, för stilar som numrerar referenserna, i nummerordning i listan. Se stilguiderna för mer utförlig information.
Det är viktigt att du tar med tillräckligt mycket information för att läsarna ska kunna hitta från referensen till de böcker, artiklar osv. som du har som källor. Författare, titel och årtal är exempel på uppgifter som ska vara med. Vad du ska ha med förutom detta beror på vilken typ av källa som du hänvisar till. Inom vissa discipliner brukar muntliga och skriftliga källor separeras i litteraturlistan. Listan ska placeras sist i ditt arbete, men före eventuella bilagor.
Biblioteket på Högskolan i Borås har lagt ut ett exempel på hur en litteraturlista kan se ut.
Att välja stil
Vid akademiskt skrivande måste du välja en så kallad stil som bestämmer hur texthänvisningar, referenser och litteraturlistan ska se ut. Några stilar som används är Harvard, IEEE, Oxford och APA. Hör med din handledare för att få veta vilken stil som används inom ditt ämne.
När du skriver en text är det viktigt att du konsekvent arbetar med en enda referensstil. Använd stilguiderna du hittar här eller de som du får från din lärare.
Harvard
Biblioteket på Högskolan i Borås har gjort en guide till Harvardsystemet, där du hittar praktiska tips om hur du skriver både texthänvisningar och referenser.
IEEE
Biblioteket på Chalmers tekniska högskola har gjort en guide på svenska till IEEE-systemet.
Det finns också ett dokument med exempel på hur du skriver referenser enligt IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers): IEEE Citation Guidelines (pdf-fil 5 s. på engelska)
Oxford
Oxford är en stil som använder fotnoter inne i texten, det vill säga att du i den löpande texten sätter in en siffra som hänvisar till en fotnot längst ner på sidan. Hur du arbetar med fotnoter i den löpande texten har fått en egen guide från Umeå universitetsbibliotek. De har också gjort en kortfattad guide till hur referenserna ska utformas enligt Oxford .
APA
Göteborgs universitet har gjort en översikt över hur APA-referenser ska se ut. Karolinska institutet har också gjort en guide till APA där du får svar på vanliga frågor och exempel på hur många olika typer av material ska se ut, både i löpande text och i referenslistan.
Monash University har gjort en guide till AI-verktyg. Exemplen i guiden använder OpenAI:s generativa språkmodell, ChatGPT, som ett exempel för att underlätta jämförelse mellan olika stilar.
Hjälpmedel
I de flesta databaser och kataloger kan du få fram förslag till hur referenser ska se ut i olika stilar. Sedan kan du importera referensen eller helt enkelt kopiera den och klistra in den i ditt eget dokument. Det är inte säkert att just den stil du valt finns med, men du får i alla fall en idé om vilken information som ska tas med i referensen.
Var alltid noga med att kontrollera referensens kvalitet innan du använder den. Finns all nödvändig information med?
Referenshanteringsprogram
När du ska skriva ett vetenskapligt arbete kan du behöva hjälp att hålla reda på referenserna till det material du vill hänvisa till. Du kan också behöva hjälp att skriva texthänvisningar, referenser och litteraturlistor på ett korrekt sätt.
Ett referenshanteringsprogram kan hjälpa dig att hantera dina referenser under hela skrivprocessen, från informationssökning till publicering av din färdiga text.
Det finns flera olika program, men alla kan hjälpa dig när du ska
- samla in information
- skriva
- publicera
Samla in information
Gemensamt för programmen är att du skapar en databas med dina referenser. Det går att skriva in referenserna själv eller så kan du importera informationen, t.ex. från databaser och bibliotekskataloger. I databasen är referenserna sökbara och du kan lägga till information som t.ex. nyckelord och anmärkningar. Själva texterna, t.ex. artiklar, kan också läggas in i databasen som pdf-filer eller i andra format.
Skriva
När du sedan skriver kan du infoga texthänvisningar genom att hämta informationen från din databas. Du kan också infoga en litteraturlista i ditt dokument. Om du flyttar text i dokumentet följer referenserna med och litteraturlistan anpassar sig hela tiden till de förändringar du gör i texten.
Publicera
Referenshanteringsprogrammet hjälper dig att automatiskt bearbeta den information som du lagt in i databasen så att den presenteras i den stil du valt.
Det är alltid du som författare som är ansvarig för att referenserna skrivs på ett korrekt sätt.
Det finns flera olika referenshanteringprogram att välja på. För att veta vilket som passar just dig bäst kan du höra med andra som börjat använda referenshanteringsprogram, titta på de introduktionsfilmer som finns och fundera på vilka funktioner som är viktigast för dig. Några av de mest vanliga är EndNote, Zotero och Mendeley.
Många lärosäten ger dig tillgång till EndNote. Lunds universitetsbibliotek har gjort en introduktionskurs till EndNote20 som är fritt tillgänglig.
Titta på den här introduktionen för att lära dig mer om referenshantering med Zotero, ett kostnadsfritt referenshanteringsprogram.