Upphovsrättslagen anger hur du får använda material som någon annan skapat. Lagen skyddar såväl texter, bilder, fotografier, musik, film som datorprogram. Det är den eller de personer som är upphovsrättsinnehavare till ett verk som bestämmer hur det får användas.
Den svenska Upphovsrättslagen (SFS 1960:729) ger alla upphovspersoner, oavsett nationalitet, samma skydd. Om du vill använda något som någon annan skapat är du skyldig att ta reda på hur verket är skyddat.
Introduktion till Upphovsrätt [Animerad whiteboard-film] från Internetstiftelsen.:
För publicerade verk är upphovsrätten normalt uppdelad så att upphovspersonen har en del (den ideella rätten) och utgivaren den andra (den ekonomiska rätten).
Kan ChatGPT få upphovsrätt till ett verk?
Det korta svaret: Nej!
Det något längre svaret:
Det är, enligt gällande lagstiftning, endast fysiska eller juridiska personer som kan få upphovsrätt till ett verk.
Frågan har blivit aktuell för att det kan upplevas som att chatbotar skapar text eller andra artifakter. Har du själv testat att använda en chatbot så vet du att du får svar på de frågor eller promptar som du matar in.
Frågan blev ännu mer aktuell när det visade sig att ett fåtal vetenskapliga artiklar blivit publicerade där Chat GPT fanns med som författare.
Idag tycks utgivare av vetenskapliga publikationer i stort sett vara överens om att inte godkänna chatbotar som författare. Se till exempel följande citat från the Committe on Publication Ethics (COPE): ”AI tools cannot meet the requirements for authorship as they cannot take responsibility for the submitted work. As non-legal entities, they cannot assert the presence or absence of conflict of interest nor manage copyright and license agreements.”
Som du märker så lutar de (COPE) sig mot upphovsrättslagstiftningen.
Upphovsrättslagstiftningen är inte identiskt lika i alla länder men grundinnehållet är i stort sett detsamma. och för oss i Sverige kan vi även konstatera att skillnaderna mellan svensk lag och EU-lag i detta fall idag är mycket små.
Men även om du inte ska hänvisa till ChatGPT som författare av text så kan det finnas andra mycket goda skäl att öppet redovisa hur och till vad du har använt den (eller annan chatbot) under arbetet med din text. Lämpligen beskriver du det i det avsnittav din text där du redogör för de metoder och verktyg du använt.
Exempel på hur du kan referera till en chatbot / genAI hittar du (inom kort) på sidan Skriva referenser här i Skrivguiden.
Hur länge är ett verk skyddat?
Upphovsrätten varar i 70 år efter upphovspersonens död. Om ett verk (till exempel bok, bild eller musikstycke) saknar en känd upphovsperson, ett anonymt verk, varar upphovsrätten i 70 år efter det att verket gjorts offentligt.
Vad är skyddat av upphovsrättslagen?
När det gäller textmaterial är det väldigt mycket som är skyddat. Exempel på skyddade texter är:
– skönlitterära texter (till exempel romaner och dikter) och
– faktatexter (till exempel nyhetsartiklar, forskningsartiklar, studentuppsatser) och
– översättningar (oavsett typ av text)
Alla omfattas de av lagens skydd.
Konstnärliga verk; till exempel målningar, skulpturer, teckningar, bilder och fotografier skyddas av lagen. Alla fotografier har skydd enligt upphovsrättslagen. Lagen skiljer dock mellan fotografiska verk och fotobilder. Som fotografiska verk räknas de mer konstnärliga bilderna.
En annan typ av verk som skyddas av lagen är ritningar till byggnader och bruksföremål (som till exempel möbler).
Detsamma gäller för datorprogram, databaser och kataloger. Datorprogram i 70 år, kataloger och databaser 15 år.
Var alltid noga med att
– ta reda på om du får använda någon annans illustration (till exempel fotografi, diagram, tabell)
– alltid ange varifrån du hämtat illustrationer som du använder.
Får man citera någons verk?
Du har rätt att citera ur offentliggjorda verk ”i enlighet med god sed” och i den omfattning som är motiverad av sammanhanget.
”I enlighet med god sed” betyder att citering bara är tillåtet om den kan motiveras av syftet. Du kan använda citat när det inte är lämpligt, eller inte går att med egna ord återge innehåll eller betydelse av någon annans text (= att parafrasera). Författarens namn ska alltid anges i samband med att hans verk används.
Du skriver inte en uppsats genom att stapla citat. Syftet med en uppsats, vare sig det är en studentuppsats eller en forskares vetenskapliga artikel, är att du ska visa att du behärskar det ämne/område som uppsatsen handlar om, att du är inläst på ämnet. Det gör du bland annat genom att i sin text hänvisa till och med egna ord berätta om vad andra har skrivit (parafrasera) – och därmed visar du att du tagit reda på vilken kunskap som finns om ämnet. Jämför gärna med avsnittet Referera med mera.
Upphovsrätt och bilder
Alla typer av illustrationer såsom fotografier, diagram, tabeller, med mera, är också skyddade av upphovsrättslagen. Det finns ingen citeringsrätt för bilder. Undvik upphovsrättsproblem genom att redan från början ta reda på om och hur du får använda de bilder du vill använda.
Wikimedia commons är ett exempel på en öppen källa. Där får du tydlig information om hur du får använda de bilder du hittar där. För varje bild anges, under rubriken Licensing, vilken CC- eller GNU-licens som gäller. Se videon nederst på denna sida för mer information om hur CC-licens fungerar.
Fotografier
För fotografier gäller att fotografiska verk är fria att använda
– om fotografen dött före den 1 januari 1944
– eller om fotografen är okänd och bilden skapats före första januari 1944.
Fotografiska bilder, som till exempel pressbilder, är fria att använda om de är skapade före första januari 1969. Även om ett fotografi är fritt att använda ska du ange fotografens namn om det är känt och var fotografiet var publicerat. Du ska alltså ge läsaren en användbar källhänvisning.
Om du vill använda ett fotografi för att det föreställer ett konstverk måste du dessutom ha konstnärens tillstånd om konstnären är i livet. Alternativt ska du söka upphovsrättsinnehavarens tillstånd att använda fotografiet.
Rörlig bild – film och video – samt ljudfiler
Vill du inkludera video- eller ljud-filer i din uppsats gäller i princip samma regler. Du måste alltid ange källa, dvs upphovsperson och varifrån du hämtat filen. Och är det inte väldigt tydligt att du fritt får använda materialet så måste du be om lov. Väldigt tydligt är det om du vid filen du vill använda hittar en CC-licens som säger att det är okej.
YouTube är en söktjänst där du kan hitta filmer som du får använda fritt – förutsatt att du anger källa. Filtrera träffarna med frasen ”creative commons”.
Tabeller och diagram
Du får citera de data som finns i tabeller och diagram. Och tänk på att det kanske är tabellens eller diagrammets utformning som är skyddad och därmed inte kan citeras i sin helhet. En möjlighet är att göra om tabellen till ett diagram eller diagrammet till en tabell.
Hittar du flera tabeller som du vill citera kan du – i vissa fall – skapa en ny tabell där du samlar alla data från de olika tabellerna. Och när du gör om en tabell till ett diagram (eller tvärt om) och när du skapar en egen tabell av flera andra tabeller som du funnit i de källor du använt så skapar du dels en helt ny illustration och dessutom ny kunskap.
Exempel:
Tabell 1 i översiktsartikeln ”International travels and fever screening during epidemics: a literature review on the effectiveness and potential use of non-contact infrared thermometers.” av Bitar D, Goubar A och Desenclos JC. publicerad i Euro Surveillance (2009;14(6):pii=19115). innehåller ett utmärkt exempel på hur du kan skapa en egen tabell utifrån data från flera olika källor. Lägg märke till hur författarna använder första kolumnen för att ange ur vilken källa data är hämtade.
Det viktigaste som du måste komma ihåg är att det är du som måste kunna visa att du har rätt att använda någon annans illustration. Det problemet löser du genom att alltid att fråga om lov varje gång som det inte tydligt är angivet att illustrationen får användas fritt (för att den har en CC-licens eller PDM-licens (public domain) som säger så. Du kan läsa mer längre ner på denna sida under rubriken Öppna licenser.
Upphovsrätt eller avtal?
Som student ska du ta reda på vilka rättigheter och skyldigheter du har. Det kan bli enklare om du till exempel frågar en bibliotekarie. Du förväntas inte veta allt som ny student.
Upphovsrätten ger dig vissa rättigheter och skyldigheter.
Avtal mellan högskolan och Bonus copyright access definierar mer i detalj hur mycket du får kopiera av olika typer av texter.
Dessutom tillkommer de rättigheter och skyldigheter som biblioteket har avtalat med förlagen om.
Reglerna för hur du får använda material (texter och illustrationer) om de endast görs tillgängliga i en lärplattform där du måste logga in skiljer sig ofta från reglerna för vad som är tillåtet om din text publiceras i ett öppet arkiv eller på en webbsida som vem som helst kan komma åt. Oftast är det mindre strikta regler för sådant som enbart publiceras på en kurswebb som är lösenordsskyddad.
Är det tillåtet att göra kopior?
Du har rätt att göra enstaka exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk. En regel säger att när det gäller skriftliga litterära verk ”får framställningen endast avse begränsade delar” av sådana verk.
Du får inte göra kopior av datorprogram eller databaser.
Du måste själv kontrollera att du får kopiera det material du vill kopiera. Som en hjälp på vägen tillhandahåller bibliotek information om vad som gäller enligt lagen och enligt de avtal som biblioteket har tecknat med förlag. Information kan finnas anslagen vid kopiatorer och på bibliotekets webbplats.
Vad händer om man bryter mot upphovsrättslagen?
Om du bryter mot upphovsrättslagen kan du dömas till skadestånd. Den som begår ett uppsåtligt intrång i annans upphovsrätt kan dömas till böter eller fängelse.
Lär dig mer i antiplagieringsguiden Refero.
Upphovsrätten och Internet
Upphovsrättslagstiftningen gäller även det som publiceras på Internet.
Den gäller både för webbsidor (html-, och andra format) samt dokument (oavsett format) som är publicerade på webben (som du kan nå via internet). Det innebär att upphovsrättslagen begränsar hur du får använda sig av texter/dokument som är publicerade på internet. Att du har tillgång till dokument via din dator innebär inte att du automatiskt har rätt att kopiera dem.
När en datoranvändare kopierar och permanent lagrar ett upphovsrättsligt skyddat verk innebär det en exemplarframställning. Detta är helt jämförbart med att kopiera en eller flera sidor ur en tryckt bok eller tidskrift. För att mångfaldiga ett dokument på internet krävs därför upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Den automatiska, tillfälliga kopia som många datorprogram framställer när datoranvändaren läser ett dokument utlagt på internet anses däremot inte utgöra mångfaldigande.
En internetanvändare har rätt att, utan upphovsmannens tillstånd, göra en kopia av ett dokument på nätet under förutsättning att kopian endast är till för honom själv och en trängre familje- och vänkrets. Kopian får sedan inte användas för andra ändamål. Undantaget gäller inte datorprogram. De får inte kopieras.
Citaträtten gör att det är tillåtet att citera ur ett upphovsrättsskyddat dokument som du hittat på webben (på internet), förutsatt att det sker i enlighet med god sed och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet. Källan måste anges noggrant och citatet får inte vara för långt. Du får däremot inte använda till exempel ett skönlitterärt citat som blickfång i en annons eller använda citat för att förgylla ditt eget verk. För den typen av användning krävs särskilt avtal mellan upphovsrättsinnehavaren och den som vill använda materialet kommersiellt.
Upphovsrätten och fulltextresurser
Upphovsrätten omfattar även de resurser som finns tillgängliga i fulltext via bibliotekets sidor. De begränsningar som gäller regleras genom särskilda avtal för de licenser högskolan tecknar.
Rent generellt sammanfattas dessa regler enligt följande:
”Den här tjänsten innefattar licensierad data enbart avsedd för användning inom vetenskapligt arbete, forskning, utbildning och för personligt bruk. Att ändra, göra sammanställningar, kopiera system- eller programvaror, återförsälja, vidaredistribuera, publicera eller återpublicera data är inte tillåtet.”
Tänk på att skolor och högskolor oftast har avtal med upphovsrättsorganisationer som gör att du under vissa förutsättningar kan använda en del bilder väldigt fritt. Den vanligaste begränsningen är att det du producerar (t. ex en uppsats) som innehåller bilder som egentligen inte är fria att användas endast får göras tillgänglig för dig, dina kurskamrater samt lärare och att den plats där du publicerar ditt verk ska vara lösenordsskyddad. Om din uppsats ska publiceras i lärosätets öppna arkiv måste du se till att du har rätt att använda de illustrationer du har i din uppsats.
Lästips
Upphovsrätten regleras i upphovsrättslagen (1960:729), upphovsrättsförordningen (1994:193) och internationella upphovsrättsförordningen (1994:193).
Vill du läsa mer så hittar du på Patent- och registreringsverket (PRV) webbplats länkar till ett flertal organisationers (upphovsrättsaktörers) webbsidor. De besvarar frågor inom sina specialområden, till exempel arkitektur, bild, datorspel, film mm.
Öppna licenser
Creative Commons är en typ av öppen licens som du kan använda för att ange hur du vill att ditt verk (din text, bild eller webbplats) ska få användas av andra.
Det finns sex olika Creative Commons-licenser som bygger på kombinationer av fyra olika villkor: erkännande (BY), icke kommersiell (NC), inga bearbetningar (ND) och dela lika (SA).
Alla CC-licenser innehåller villkoret erkännande (BY) som innebär att personer som använder ditt verk måste ange dig som upphovsperson. Som andra villkor väljer du mellan NC och ND. Om du väljer villkoret icke kommersiell (NC) får andra använda ditt verk utom för kommersiella syften. Slutligen så måste du bestämma om du ska ha med villkoret dela lika (SA) (med samma villkor) som betyder att andra får rätt att göra förändringar i ditt verk och sprida vidare om de, i sin tur använder sig av samma CC-licens som du använde.
Exempel:
I sidfoten på Skrivguiden.se finns det under kontaktinformation en liten bild som illustrerar den CC-licens vi valt.
Skrivguiden.se har CC-licens: BY, NC, SA. Klicka på bilden här ovan för att komma till den webbsida där just denna licens förklaras.
Lästips
Genom att svara på frågorna i Creative Commons-guiden kan du ta reda på vilken licens som passar dig bäst och läsa mer om vad de olika CC-licenserna innebär.
Du hittar mer information på Creative Commons webbplats creativecommons.org . På deras svenska sida creativecommons.se hittar du licenstexterna på svenska och information om hur Creative Commons förhåller sig till svensk lagstiftning.
Guiden Copyright – Copyleft ger en översikt över olika typer av öppna licenser, bland annat Creative Commons.
Filmen nedan ger en introduktion till Creative Commons och de olika licenserna.