Upphovsrätt


Foto på en student som söker i bibliotekets bokhyllorUpphovsrättslagen anger hur du får använda material som någon annan skapat. Lagen skyddar såväl texter, bilder, fotografier, musik, film som datorprogram. Upphovsrätt innebär att den eller de personer som skapar ett verk har rätt att bestämma över hur det används.

Den svenska Upphovsrättslagen (SFS 1960:729) ger alla upphovsmän, oavsett nationalitet, samma skydd. Om du vill använda något som någon annan skapat är du skyldig att ta reda på hur verket är skyddat.

 

Hur länge är ett verk skyddat?

Upphovsrätten varar i 70 år efter upphovsmannens död. Om verket är anonymt varar upphovsrätten 70 år efter det att verket gjordes offentligt.

Vad är skyddat av upphovsrättslagen?

När det gäller textmaterial är det väldigt mycket som är skyddat. Både skönlitterära texter (till exempel romaner och dikter) och faktatexter (till exempel nyhetsartiklar, forskningsartiklar, studentuppsatser) och översättningar (oavsett typ av text) omfattas av lagens skydd.

Konstnärliga verk såsom målningar, skulpturer, teckningar, bilder och fotografier innefattas i skyddet. Alla fotografier har skydd enligt upphovsrättslagen. Lagen skiljer dock mellan fotografiska verk och fotobilder. Som fotografiska verk räknas de mer konstnärliga bilderna. Också ritningar till byggnader och bruksföremål som möbler inryms.

Även datorprogram, databaser och kataloger skyddas av upphovsrättslagen. Datorprogram i 70 år, kataloger och databaser 15 år.

Tips!
Var alltid noga med att
– ta reda på om du får använda någon annans illustration (till exempel fotografi, diagram, tabell)
– alltid ange varifrån du hämtat illustrationer som du använder.

Är det tillåtet att göra kopior?

Du har rätt att göra enstaka exemplar av offentliggjorda verk för enskilt bruk. Med enskilt bruk avses förutom framställning för eget behov att framställa enstaka kopior till familjen och den närmaste vänkretsen. När det gäller skriftliga litterära verk får framställningen endast avse begränsade delar av sådana verk.

Du får däremot inte göra kopior av datorprogram eller databaser.

Tänk på att!
Du måste själv kontrollera att du får kopiera det material du vill kopiera. Som en hjälp på vägen tillhandahåller bibliotek information om vad som gäller enligt lagen och enligt de avtal som biblioteket har tecknat med förlag. Information kan finnas anslagen vid kopiatorer och på bibliotekets webbplats.

Får man citera någons verk?

Du har rätt att citera ur offentliggjorda verk ”i enlighet med god sed” och i den omfattning som är motiverad av sammanhanget. ”I enlighet med god sed” betyder att citering endast är tillåtet där den kan motiveras av syftet. Citat används när det inte är lämpligt eller möjligt att använda sig av tekniken att parafrasera (att med egna ord återge innehåll/betydelse av någon annans text). Upphovsmannen ska alltid namnges i samband med att hans verk används.

Tips!
Man skriver inte en uppsats genom att stapla citat. Syftet med en uppsats, vare sig det är en studentuppsats eller en forskares vetenskapliga artikel, är att visa att man behärskar det ämne/område som uppsatsen handlar om, att man är inläst på ämnet. Det gör man bland annat genom att i sin text hänvisa till och med egna ord berätta om vad andra har skrivit (parafrasera) – och därmed visar man att man tagit reda på vilken kunskap som finns om ämnet. Jämför gärna med avsnittet Referera med mera.

Vad händer om man bryter mot upphovsrättslagen?

Den som bryter mot upphovsrättslagen kan dömas till skadestånd. Den som begår ett uppsåtligt intrång i annans upphovsrätt kan dömas till böter eller fängelse.

Lär dig mer i antiplagieringsguiden Refero.

Upphovsrätten och Internet

Upphovsrättslagstiftningen gäller även det som publiceras på Internet. Den gäller både för webbsidor (html-, och andra format) samt dokument (oavsett format) som är publicerade på webben (som du kan nå via internet). Det innebär att upphovsrättslagen begränsar hur man får använda sig av texter/dokument som är publicerade på internet. Att du har tillgång till dokument via din dator innebär inte att du automatiskt har rätt att kopiera dem.

När en datoranvändare kopierar och permanent lagrar ett upphovsrättsligt skyddat verk innebär det en exemplarframställning.  Detta är helt jämförbart med att kopiera en eller flera sidor ur en tryckt bok eller tidskrift. För att mångfaldiga ett dokument på internet krävs därför upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Den automatiska, tillfälliga kopia som många datorprogram framställer när datoranvändaren läser ett dokument utlagt på internet anses däremot inte utgöra mångfaldigande.

En internetanvändare har rätt att, utan upphovsmannens tillstånd, göra en kopia av ett dokument på nätet under förutsättning att kopian endast är till för honom själv och en trängre familje- och vänkrets. Kopian får sedan inte användas för andra ändamål. Undantaget gäller inte datorprogram. De får inte kopieras.

Citaträtten gör att det är tillåtet att citera ur ett upphovsrättsskyddat dokument som du hittat på webben (på internet), förutsatt att det sker i enlighet med god sed och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet. Källan måste anges noggrant och citatet får inte vara för långt. Man får däremot inte använda till exempel ett skönlitterärt citat som blickfång i en annons eller använda citat för att förgylla sitt eget verk. För den typen av användning krävs särskilt avtal mellan upphovsrättsinnehavaren och den som vill använda materialet kommersiellt.

Upphovsrätten och fulltextresurser

Upphovsrätten omfattar även de resurser som finns tillgängliga i fulltext via bibliotekets sidor. De begränsningar som gäller regleras genom särskilda avtal för de licenser högskolan tecknar. Rent generellt sammanfattas dessa regler enligt följande:

”Den här tjänsten innefattar licensierad data enbart avsedd för användning inom vetenskapligt arbete, forskning, utbildning och för personligt bruk. Att ändra, göra sammanställningar, kopiera system- eller programvaror, återförsälja, vidaredistribuera, publicera eller återpublicera data är inte tillåtet.”

Upphovsrätt och bilder

Alla typer av illustrationer såsom fotografier, diagram, tabeller, med mera, är också skyddade av upphovsrättslagen. För fotografier gäller att fotografiska verk är fria att använda
– om fotografen dött före den 1 januari 1944
– eller om fotografen är okänd och bilden skapats före första januari 1944.

Fotografiska bilder, som till exempel pressbilder, är fria att använda om de är skapade före första januari 1969. Även om ett fotografi är fritt att använda ska du ange fotografens namn om det är känt och var fotografiet var publicerat. Du ska alltså ge läsaren en användbar källhänvisning.

Om du vill använda ett fotografi för att det föreställer ett konstverk måste du dessutom ha konstnärens tillstånd om konstnären är i livet. Alternativt ska du söka upphovsrättsinnehavarens tillstånd att använda fotografiet.

Skolor och högskolor har oftast avtal med upphovsrättsorganisationer som gör att du under vissa förutsättningar kan använda en del bilder väldigt fritt. Den vanligaste begränsningen är att det du producerar (t. ex en uppsats) som innehåller bilder som egentligen inte är fria att användas endast får göras tillgänglig för dig, dina kurskamrater samt lärare och att den plats där du publicerar ditt verk ska vara lösenordsskyddad. Om din uppsats ska publiceras i lärosätets öppna arkiv måste du se till att du har rätt att använda de illustrationer du har i din uppsats.

Tabeller och diagram

Det är tillåtet att citera de data som finns i tabeller och diagram, men det kan vara så att själva tabellen eller diagrammet i den form den är publicerad (i en viss vetenskaplig artikel) är skyddad och därmed inte kan citeras i sin helhet. En möjlighet är att göra om tabellen till ett diagram. Hittar du flera tabeller som du vill citera kan du – i vissa fall – skapa en ny tabell där du samlar alla data från de olika tabellerna.

När du gör om en tabell till ett diagram (eller tvärt om) och när du skapar en egen tabell av flera andra tabeller som du funnit i de källor du använt så skapar du dels en helt ny illustration och dessutom ny kunskap.

Exempel: Tabell 1 i översiktsartikeln ”International travels and fever screening during epidemics: a literature review on the effectiveness and potential use of non-contact infrared thermometers.” av Bitar D, Goubar A och Desenclos JC. publicerad i Euro Surveillance (2009;14(6):pii=19115). innehåller ett utmärkt exempel på hur du kan skapa en egen tabell utifrån data från flera olika källor. Lägg märke till hur författarna använder första kolumnen för att ange ur vilken källa data är hämtade.

Upphovsrätt eller avtal?

Som student ska du ta reda på vilka rättigheter och skyldigheter du har. Upphovsrätten ger dig vissa rättigheter och skyldigheter, avtal mellan högskolan och Bonus copyright access definierar lite mer i detalj hur mycket du får kopiera av olika typer av texter. Dessutom tillkommer de rättigheter och skyldigheter som biblioteket har avtalat med förlagen om.

Reglerna för hur du får använda material (texter och illustrationer) om de endast görs tillgängliga i en lärplattform där du måste logga in skiljer sig ofta från reglerna för vad som är tillåtet om din text publiceras i ett öppet arkiv eller på en webbsida som vem som helst kan komma åt.

 

Lästips

I broschyren Upphovsrätt nedan kan du läsa mer om vad upphovsrätten skyddar och vilka rättigheter du har som upphovsman till din text eller ditt verk.

Bild på broschyren "Upphovsrätt"

Upphovsrätten regleras i upphovsrättslagen (1960:729), upphovsrättsförordningen (1993:1212) och internationella upphovsrättsförordningen (1994:193).

Skolverket har en lista med länkar till olika upphovsrätts- och intresseorganisationer. Organisationerna besvarar frågor inom deras specialområden, t.ex. arkitektur, bild, datorspel, film mm. Du hittar också en del information på deras webbplatser.

 

 

Filmen nedan ger en kort introduktion till den svenska upphovsrätten.

Öppna licenser

Creative Commons är en typ av öppen licens som du kan använda för att ange hur du vill att ditt verk (din text, bild eller webbplats) ska få användas av andra. Det finns sex olika Creative Commons-licenser som bygger på kombinationer av fyra olika villkor: erkännande (BY), icke kommersiell (NC), inga bearbetningar (ND) och dela lika (SA).

Alla CC-licenser innehåller villkoret erkännande (BY) som innebär att personer som använder ditt verk måste ange dig som upphovsman. Som andra villkor väljer du mellan NC och ND. Om du väljer villkoret icke kommersiell (NC) får andra använda ditt verk utom för kommersiella syften. Slutligen måste du bestämma om du ska ha med villkoret dela lika (SA) (med samma villkor) som betyder att andra får rätt att göra förändringar i ditt verk och sprida vidare om de, i sin tur använder sig av samma CC-licens som du använde.

Exempel:
I sidfoten på Skrivguiden.se finns det under kontaktinformation en liten bild som illustrerar den CC-licens vi valt.

Bild på CC-licens-ikon

Skrivguiden.se har CC-licens: BY, NC, SA.  Klickar du på bilden ovan hamnar du på den sida där just denna licens förklaras.

 

Lästips

Bild på broshyren "Creative Commons"

Genom att svara på frågorna i Creative Commons-guiden kan du ta reda på vilken licens som passar dig bäst och läsa mer om vad de olika CC-licenserna innebär.

Du hittar också mycket information på Creative Commons webbplats creativecommons.org På deras svenska sida creativecommons.se finns bland annat de olika licenstexterna på svenska och information om hur Creative Commons förhåller sig till svensk lagstiftning.

Guiden Copyright – Copyleft ger en översikt över olika typer av öppna licenser, bland annat Creative Commons.

Filmen nedan ger en introduktion till Creative Commons och de olika licenserna.

Filmerna om Upphovsrätt och Creative Commons som vi länkar till på denna sidan är producerade av Webbstjärnan i samarbete med Internetguider på Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE

Topp