Att söka gör man hela tiden under processens gång. Men det är ganska vanligt att man försöker visa sökprocessen som en bild vi ser här under.

Sökning delas även upp i olika sökstrategier: enkel sökning, ämnesordssökning, avancerad sökning, systematisk sökning och citeringssökning.

Enkel sökning

Enkel sökning eller fritextsökning som det också kallas, kan vara en bra strategi när du till exempel är i början av din sökprocess och inte riktigt vet vad du är ute efter. Du vill utforska och under sökprocessen kommer du mer och mer in på vad du vill inrikta din sökning på.

I början kan det vara så att du testar olika nyckelord i en källa för att se vad du får för träffar. Ett sätt att förbättra din sökstrategi är att använda synonymer till de olika nyckelord du använder. När du har nyckelord och synonymer som beskriver flera olika koncept behöver du gruppera dina dina sökord. Därefter kan du börja kombinera koncepten med olika kombinationsord. Filmen till höger beskriver enkel sökning med nyckelord och synonymer.

Det finns grundläggande söktekniker som kan användas i google, bibliotekens söktjänster, LIBRIS och i de allra flesta databaser. Mer om söktekniker kan du hitta här nedan. I filmen nedan får du veta mer vad enkel- eller fritextsökning betyder, vad som händer med din sökning och hur du kan tänka kring den sökstrategin:

Linnéuniversitetet. (2018). Fritextsökning. [film]. Linnéuniversitetet.

Tänk på att! Söker du i ett biblioteks söktjänst kan du skriva dina ord på svenska, men ta för vana att översätta dina sökord till engelska, eftersom det är det vedertagna vetenskapliga språket.

AI-tips: Consensus!

Fråga din lärare och handledare först om det är tillåtet att använda AI-verktyg. Du kan använda AI som inspiration i utformandet av din frågeställning. Var tydlig med att referera om och hur du använt AI-verktyget.

Consensus har precis som flera andra AI-verktyg en gratis version men också möjlighet att uppgradera till olika grader av betalversion. Vad du får tillgång i Consensus är möjligheten att få fler träffar med akademiska texter och vetenskapliga artiklar.

Du kan skriva en mening, en fråga och även ställa frågor som du får besvarat med ja/nej. När du sökt i Consensus får du sammanfattning, inklusive referenser, som bygger på X antal olika akademiska texter. Efter sammanfattningen får du tillgång till referenserna, där du bland annat, direkt kan sa vilken typ av publikation det är.

Visa mer

Visa mindre

Ämnesordssökning

En del databaser som PubMed (en medicinsk databas) eller EBSCO host databaser, har specifika ämnesord de lägger på artiklar för att beskriva innehållet i artikeln.

Ofta kan du enbart söka på ämnesord i de databaser där de finns. Det gör att du får en mycket begränsad sökning men också mycket specifik inom det ämnesområde du är intresserad av.

Den här typen av sökning går ofta att göra på två sätt. Dels har de databaser som har ämnesord, ofta möjligheten till att söka i en så kallad thesaurus eller också kallad ämnesordsdatabas direkt. Eller så kan du rikta din sökning till ämnesordsfältet i det avancerade sökfältet. Filmen nedan visar vad som menas med fältsökning:

Linnéuniversitetet. (2018). Fältsökning. [film]. Linnéuniversitetet.

När du gör en sådan här ämnesordssökning, kan det innebära att du inte får med det allra senaste som är publicerat inom ett ämnesområde, detta för att de artiklarna inte hunnit få ämnesord pålagda sig. I filmen nedan visar man hur ämnesordssökning kan gå till:

Linnéuniversitetet. (2018). Ämnesordssökning. [film]. Linnéuniversitetet.

Avancerad sökning

Databaser eller biblioteks söktjänster har ofta dels en enkel sökruta men också en avancerad sökruta. I den avancerade sökrutan har du möjlighet att göra mycket mer med din sökning. Du brukar kunna rikta din sökning mot ett specifikt fält i de allra flesta databaser. Till exempel kan det vara en god idé att rikta sin sökning till titel/abstrakt fältet. Det är ju där som innehållet i artikeln beskrivs och där det är viktigt att du får träff när du gör din sökning. På det sättet minskar du riskerna för att få med mycket brus och irrelevanta träffar i din sökning.

Ett bra tips är också att inte enbart söka på titel/abstract utan lägga till en sökning som riktar sig mot ämnesordsfältet. I exemplet till höger ser du hur det kan se ut i PubMed. PubMeds ämnesord kallas för MeSH terms. Sedan kombinerar du dessa två för att få en heltäckande sökning.

Klicka på bilden nedan och du kommer till en film om hur en avancerad sökning kan gå till i PubMed:

LTU Universitetsbiblioteket. (2020). PubMed Advanced search. [film]. LTU. CC BY NC ND.

AI-tips: Perplexity!

Perplexity är ytterligare ett AI-verktyg som chatgpt och copilot. Du söker på samma sätt, genom att skriva prompter så att den förstår vad du är ute efter. Använder du svenska får du svenska referenser. Skriver du på engelska får du engelska referenser. Perplexity är ytterligare ett AI-verktyg som chatgpt och copilot. Du söker på samma sätt, genom att skriva prompter så att den förstår vad du är ute efter. Använder du svenska får du svenska referenser. Skriver du på engelska får du engelska referenser. Vill du ha vetenskapliga referenser måste du skriva in även det. Du får upp till 6 stycken referenser, med stor variation på tillförlitligheten.

Visa mer

Visa mindre

Systematisk sökning

En systematisk sökning är väldigt strukturerad. Den följer en given process. Oftast börjar du med en given frågeställning, men det skulle kunna vara så att innan du har en given frågeställning måste den föregås med en enkel sökning. Du vill lära känna ett område lite mer och kanske hittar en eller flera artiklar som är intressanta.

Systematisk sökning eller strukturerad sökning som det också kan kallas, används mest vid utformandet av systematiska översikter. Men sättet att söka kan du egentligen använda när som helst när du behöver få till en bred men ändå precis sökning. Bilden nedan är en länk till en av SBU:s filmer om Systematisk översikt, här kan du lära dig mer om vad en systematisk översikt är:

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2024). En Systematisk översikt. [film]. SBU.

När du ska strukturera din frågeställning kan du använda dig av metoder som PICO, PPC eller spice. Det finns ganska många beroende på inom vilket ämnesområde du rör dig eller om du skriver en kvalitativ eller kvantitativ studie. De hjälper dig dels med att få grepp om vad du är ute efter, alltså fokusera din frågeställning, men också strukturera upp den så att du får med dig de delar du vill ha i din undersökning.

När du gjort frågeställningen plockar du ut nyckelbegrepp från den. Du behöver översätta dem till engelska och söka efter ämnesord, synonymer och relaterade termer. Detta gör du för att forskare kan beskriva samma sak på olika sätt.

När du har dina ord, ska du välja kombinationsord för att kombinera sökorden. Det kan du läsa mer om här. Glöm inte parentes runt synonymerna, för att de ska uppfattas av databasen som att de beskriver samma sak.

Nu kan du börja pröva och göra din sökning i någon utvald databas. Du behöver lära känna databasen för att veta vilken sökteknik du kan använda. Går det till exempel att använda trunkering eller frassökning? Filmen nedan visar lite tips på generell sökteknik:

Linköpings universitetsbibliotek. (2020). Sökteknik. [film]. Linköpings universitetsbibliotek. CC.

Nyckelartikel

Nu när du satt igång med din sökning så kanske du hittar någon artikel som är exakt det du är ute efter. Det kallar vi för nyckelartikel.

Nyckelartikel kan du använda för att få fram ytterligare sökord och för att kvalitetssäkra söksträngen. Gör en analys av artikelns titel och abstrakt. Finns det ord som du själv inte redan använder? Under abstrakt brukar det ibland finnas keywords, det är författarens egna ord för att beskriva innehållet i artikeln. Ta med alla nya sökord som du hittar i din sökstrategi.

Nästa steg i en konceptanalys är att se vilka ämnesord artikeln fått i de databaser som man ska söka i. Det här gör man också för att kvalitetssäkra sin sökstrategi. Hur hittar du ämnesorden? I bilden nedan ser ni en röd pil som pekar på var i referensen ämnesorden finns. Ämnesorden heter olika i respektive databas, i exemplet nedan är det subject terms:

I filmen nedan kan du fördjupa dina kunskaper i hur man gör en systematisk litteratursökning:

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2024). Litteratursökning. [film]. SBU.

Det viktiga i en systematisk sökning är också att du dokumenterar det du gör. Du kan använda dig av en loggbok för dina sökningar, under tiden du gör din söker för att underlätta dokumentationen av hela din sökstrategi. Loggboken är en kort variant av sökdokumentation.

Exempel på loggbok:

Databas
Vad täcker databasen? Ämne och typ av meterial?
Datum för senaste sökningen?
Val av sökord, ämnesord, synonymer och relaterade termer.
Söksträng (paranteser, kombinationsord AND/OR)
Filter/avgränsningar/sökteknik som ”frassökning” eller trunker* (-a, -ing)
Antal träffar

En systematisk sökning kräver ofta att du gör sökningar i flera olika databaser. Då måste du anpassa din sökteknik utifrån varje databas förutsättningar, att lära känna databasens funktioner blir därför viktigt. Du behöver också dokumentera varje sökning du gör i varje databas. Du ska också ofta beskriva kort i metoddelen av din text hur du har gått tillväga med din sökning. Karolinska institutet har beskrivet hur du kan dokumentera och beskriva din sökning, följ den här länken:

https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/redovisa-en-sokning

AI-tips: Semantic Scholar!

Semantic Scholar är ett AI-baserat forskningsverktyg som kan bistå vid informationssökning inom vetenskapliga artiklar inom alla ämnesområden genom att använda AI-algoritmer för att analysera forskningsmaterial. För att få de bästa resultaten rekommenderas det att du använder relevanta sökord och fraser istället för promptar, vilket hjälper systemet att returnera de mest relevanta artiklarna. Semantic Scholar är gratis att använda. Det är dock värt att notera att du kanske inte alltid hittar det senaste materialet inom alla vetenskapliga områden i Semantic Scholar. Därför kan det vara bra att komplettera sökningarna med andra databaser eller resurser för att säkerställa att du får en fullständig översikt över den aktuella forskningen. Genom att använda Semantic Scholar kan du även dra nytta av funktioner som citeringsanalyser, rekommendationer baserade på liknande artiklar och en visuell representation av forskningsfältet.

En stor fördel med Semantic Scholar är att du kan ställa frågor direkt baserade på innehållet i dokumentet, likt hur andra AI-verktyg, som ChatGPT, fungerar. Du kan formulera frågor som prompts, och verktyget ger svar samt hänvisar till relevanta sidnummer som stöd, vilket gör det enklare att hitta den information du behöver.

Visa mer

Visa mindre

Citeringssökning

Citeringssökning är ytterligare en sökstrategi. Den kan du använda om du till exempel har en artikel som handlar om exakt det du är ute efter. Då söker du på artikeln i någon av de databaser som är så kallade citeringsdatabaser. De ger dig då möjlighet att söka på dels referenser till artikeln du sökt på, dels på de artiklar som citerat den artikeln. Du kan då också fortsätta att söka efter referenser och citeringar, en så kallad ”snöbollseffekt” på sökningen.

Databaser

Citeringsdatabaser har fler möjligheter än att enbart ge bibliografisk data om en referens. Bibliografisk data är bland annat vem som skrivit artikeln, titel, författare, tidskrift i vilken artikeln är publicerad i, årtal och så vidare. Det är vanlig information som de flesta databaser och bibliotekskataloger kan ge.

Den här formen av databas använder sig av mer data. Det betyder att de bygger på att mer data finns tillgänglig att extrahera datat från. Informationen som du får utöver den bibliografiska informationen, är vilken artikel citerar vilken artikel, vilken tidskrift citerar artikel/tidskrift, vem citerar vem för att nämna några. Bilden ovan är en relationskarta över universitetens relationer.

I bilden till höger syns en jämförelse av data när det gäller den genomsnittliga citeringen för varje artikel, antalet publiceringar och h-index. Det är jämförelse mellan 5 olika universitet.

Web of Science

Web of Science är föregångare till andra citeringsdatabaser, alltså äldst. Den är multidisciplinär vilket betyder betyder att den täcker väldigt många discipliner. I Web of Science finns ingen ämnesordsdatabas, du söker med keywords och fritextord. Följande film är hur man gör en systematisk sökning i Web of Science:

Karolinska institutet Universitetsbibliotek (2024). Systematisk sökning i Web of Science. [film]. Karolinska intitutet Universitetsbibliotek. CC BY-SA

Scopus

Scopus är den största citeringsdatabasen, den har alltså flest referenser. Den är som Web of Science multidisciplinär och på samma sätt som i Web of Science, söker du med keywords och ämnesord.

Umeå Universitetsbibliotek. (2020). Hur du hittar vetenskapliga artiklar i Scopus. [film]. Umeå Universitetsbibliotek.

AI-tips: Scite, Elicit och Research Rabbit!

Scite är ett AI-forskningsverktyg som hjälper dig att kartlägga och få en djupare förståelse för det aktuella läget inom din forskningsfråga, samt identifiera forskningsluckor. Verktyget erbjuder både kvantitativ och kvalitativ insikt i hur vetenskapliga publikationer citerar varandra. Du kan använda naturlig språkbehandling för sökningar istället för att använda specifika sökord, och det finns möjlighet att ställa frågor på svenska, men få svar på engelska. Du kan göra litteraturgenomgångar och analysera citationer från vetenskapliga artiklar, samt få fulltextåtkomst till forskningsartiklar. Med hjälp av Scite kan du spåra alla artiklar som har citerat en viss källa, visualisera hur vetenskapliga artiklar citerar varandra, få notiser om nya citationer samt sammanställa och referera till relevant forskning för dina studier. För att få tillgång till alla funktioner krävs dock en betald version.

Observera att genom Scite får du endast tillgång till artiklar från open access-källor. Därför är det viktigt att även använda andra databaser eller bibliotekens söktjänster för att hitta alla relevanta artiklar, oavsett om de finns i öppna källor eller inte.

Elicit är ett AI-verktyg där du kan söka på ditt ämne eller frågeställning. Precis som många andra AI-verktyg, kan du bara få en viss information i versionen som är gratis. Du får vetenskapliga publikationer kopplade till din sökning, dels är referenserna (max 4 referenser i gratisversionen) integrerade i den sammanfattning du får men du får också träffarna uppradade under sammanfattningen. Där har du möjlighet att filtrera på om du till exempel vill ha de mest relevanta träffarna först eller om du vill ha enbart de träffar som har pdf kopplade till sig.

Research Rabbit är ett citeringsbaserat verktyg för litteraturkartläggning där du kan lägga till en eller flera artiklar som textkorpus.Verktyget hittar liknande artiklar och visualiserar kopplingarna mellan kärnartiklarna och liknande artiklar i nätverkskartor. Det inkluderar forskningsartiklar samt relationer mellan författare och citeringar. Det finns användbara funktioner, exempelvis anslutning till Zotero, direktlänk till fulltext, export av artiklar till RIS, CSV och BibTeX, visning av kopplingar mellan författare, rekommendation av relaterade artiklar samt möjlighet att spara relaterade artiklar i en samling.

Även om Research Rabbit kan användas för litteraturutforskning som visualiserar relaterade forskningsområden, artiklar och författare, är det viktigt att vara medveten om att det kan hända att inte alla relevanta källor för specifika forskningsämnen inkluderas.

Visa mer

Visa mindre

Kombinera sökord

När du kombinerar olika koncept, kan du använda AND och OR, som är de allra vanligaste kombinationsorden.

Vi tar ett exempel med den här frågeställningen:

”Vilka samhälleliga insatser finns för ensamstående mammor med låg inkomst?”

Vi vill slå ihop samhälleliga insatser med ensamstående mammor och låg inkomst.

AND skrivs med vanligtvis med versaler, det gör man för att resursen du söker i ska förstå att det är ett kombinationsord och inte ett ord i en titel till exempel. I de allra flesta källor är AND default, det betyder att du inte behöver skriva ut AND, men ibland kan det ändå vara bra för att du själv ska se hur du tänker med din sökning. När du använder AND så begränsar du sökningen. Vi utgår från vårt exempel och sökfrågan ovan:

(Samhälleliga insatser AND ensamstående mammor AND låg inkomst)

Bilden till höger visar att sökningen kommer ge dig träffar där både A och B förekommer. Träfflistan består därför av den streckade delen i mitten, där både A och B finns.

Ett annat vanligt kombinationsord i databaser, söktjänster eller sökmotorer är OR. OR skrivs precis som AND, med versaler för att databasen ska förstå att det inte är ett ord i en titel. En del databaser kan också ta kombinationsorden om man skriver med små bokstäver, men det är lättare när man skapar söksträngen att se vad du vill att databasen gör med din sökning om du använder versaler. OR breddar din sökning och du använder OR mellan synonymer och relaterade termer inom ett och samma sökblock.

Du har samhälleliga insatser men vill också söka på samhälleligt stöd, inom samma sökblock:

(Samhälleliga insatser OR samhälleligt stöd)

Bilden ovan visar en kombinering av synonymer. En kombinering med OR utökar din sökning. Du gör en sökning på A, B och även där både A och B förekommer.

En söksträng med alla orden kan se ut såhär:

((”samhälleliga insat*” OR ”samhälleligt stöd”) AND ”ensamstående mamm*” AND ”låg inkomst*”)

Söksträngen betyder att du får träffar på fraser med ”samhälleliga insat*” eller ”samhälleligt stöd”. Trunkeringen efter insat* betyder att du får träffar där olika varianter av ordet förekommer. Förutom dessa synonymer vill du att databasen kombinerar med frasen ”ensamstående mamm*” och ”låg inkomst*”. Så endast träffar med alla dessa ord förekommer i din träfflista.

Lär dig mer om kombinationsord som även kan kallas booleska operatorer, se filmen nedan hur du kan kombinera AND och OR:

Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket. (2024). AND och OR. [film]. Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket.

Använd sökteknik

Förutom att använda kombinationsord kan du använda andra söktekniker. Här kommer några tips som är generella som oftast går att använda dels i söktjänster men också i de allra flesta databaser.

Tänk på att!
Även om du kan använda en generell sökteknik, behöver du lära känna en databas och den sökteknik du kan använda i respektive databas, för att förfina din sökteknik.

Om du vill att resursen du söker i, inte delar på ordet och söker de separerade från varandra, som i vårt exempel med samhälleliga insatser, kan du sätta den inom en fras: ”samhälleliga insatser”. Då söker databasen på den frasen, det vill säga orden måste vara bredvid varandra.

Vill du att resursen du söker i, ska söka både på ensamstående mammor och ensamstående mamma, kan du lägga till en trunkering i slutet av ordet: ensamstående mamm*. Nu söker resursen du söker i, både på mamma och mammor. Det blir en bredare sökning. Vill du också att resursen du söker i, inte separerar ensamstående och mamm*, behöver du sätta dem inom en fras: ”ensamstående mamm*”.

Tänk på att! Om du använder dig av den här typen av sökteknik behöver du lära känna databasen och vad den gör med din sökning. Vissa databaser som PubMed slår av visa söktekniska funktioner om du använder fras- eller trunkering. Det går fortfarande att göra rent söktekniskt men PubMed slår till exempel av att automatiskt söka efter underliggande ämnesord i PubMeds ämnesordsdatabas.

Vill du veta mer om hur du kan använda AND/OR, paranteser och trunkering, se den här filmen nedan som handlar om hur du kan bredda din sökning och få fler träffar:

Umeå Universitetsbibliotek. (2021). Får du för få sökträffar när du söker? [film]. Umeå Universitetsbibliotek.

Här nedan hittar du också en film om hur du kan begränsa din sökning om du fått för många träffar:

Umeå Universitetsbibliotek. (2021). Får du för många sökträffar när du söker? [film]. Umeå Universitetsbibliotek.

AI-tips: Microsoft Copilot!

Microsoft Copilot är en AI-assistent som många universitet rekommenderar för studier. Detta beror på universitetets licens och det högre dataskyddet som erbjuds jämfört med andra liknande tjänster. Copilot kan vara till stor hjälp i flera steg av informationssökningen. Exempelvis erbjuder den tips om söktekniker, inklusive hur man utvecklar en sökstrategi och kombinerar olika sökord för att skapa mer söksträngar. Dessutom kan den föreslå användning av booleska operatorer (som “AND”, “OR”, “NOT”) för att filtrera resultaten och få mer specifika träffar.

Även om Copilot kan skapa en bra utgångspunkt för din informationssökning, är det viktigt att du granskar resultaten utifrån din egen kunskap om ämnet och dina specifika forskningsfrågor. Det kan också vara bra att testa olika varianter av söksträngen för att se vilken som ger de bästa resultaten.

Visa mer

Visa mindre

Revidering av sökning

Under hela din sökprocess kommer du ändra sökstrategier utifrån det resultat du får. Du hittar nya ord som du vill prova, du ändrar kombinationen av sökord och provar olika söktekniker. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon tydlig början eller slut, det är du som bestämmer när du tycker att du fått tillräckligt antal träffar som stämmer överens med din forskningsfråga.

Lycka till med din sökning!