Det sista steget i sökprocessen är att värdera sökresultatet, värdering är en viktig del av informationssökningen, särskilt när du letar efter pålitliga och relevanta källor för studier eller forskning. Här är tre centrala steg att följa: Välj ut relevanta källor, granska och värdera dem noggrant, samt revidera sökningen vid behov.

Välj ut relevanta källor
För att få ut de bästa resultaten av din informationssökning är det avgörande att välja relevanta källor från början. När du utvärderar en texts relevans för dina behov, är det inte alltid nödvändigt att läsa hela texten. Efter varje avsnitt kan du fråga dig själv om texten är relevant för ditt syfte. Om svaret är nej, kan du omedelbart bortse från texten. Här är några tips som kan hjälpa dig att göra det:
Börja med att läsa titeln. En tydlig titel visar snabbt om källan är relevant för ditt ämne. En välformulerad titel fungerar som ett första filter och kan spara tid eftersom du enkelt kan avgöra om det är värt att granska källan närmare. Om titeln verkar relevant för ditt forskningsområde kan du gå vidare till nästa steg och undersöka innehållet mer ingående. Det är också viktigt att granska ämnesord i bibliografiska poster för att avgöra deras relevans för din forskning.
Läs sedan artikels abstract. Ett abstract är en kort sammanfattning av artikelns innehåll. Det erbjuder en snabb inblick i artikelns syfte, metodik, resultat och slutsatser. Genom att läsa abstract kan du snabbt förstå vad artikeln handlar om och om den är relevant för ditt forskningsområde. Abstract fungerar som en guide som hjälper dig att avgöra om artikeln är värd att läsa i sin helhet.
Granska författarens bakgrund. Kontrollera författarens expertis och tidigare arbete inom ämnet. En författare med en stark bakgrund inom området producerar sannolikt pålitlig och relevant forskning. Genom att undersöka författarens akademiska kvalifikationer, yrkeserfarenhet och tidigare publikationer får du en bättre förståelse för dennes kompetens och trovärdighet.
Om du bedömer en källa som relevant för ditt ämne kan du använda dess referenslista som en resurs. En omfattande referenslista tyder på att artikeln är välgrundad och bygger på tidigare forskning. Den kan även ge dig tillgång till ytterligare källor för vidare undersökning.
Granska och värdera
När du har valt ut dina relevanta källor är nästa steg att noggrant granska och värdera dem. Detta säkerställer att du använder den mest tillförlitliga och aktuella informationen i ditt arbete. Här är några tips som kan hjälpa dig att göra det.
Kontrollera publiceringsdatumet för att säkerställa att informationen är aktuell för ditt ämne. Äldre källor kan vara föråldrade och mindre tillförlitliga, särskilt inom snabbt föränderliga områden som teknologi och medicin. Genom att använda de senaste forskningsresultaten säkerställer du att din forskning bygger på den mest aktuella och tillförlitliga informationen. Det är även viktigt att granska källornas trovärdighet och relevans för ditt specifika forskningsområde. Nyare studier och artiklar kan innehålla uppdaterade data, nya metoder och aktuella diskussioner som kan vara avgörande för din analys. Se filmen från KTH Biblioteket om hur du kan bedöma om informationen är aktuell.
KTH Biblioteket. (2023). Är informationen aktuell?. [film]. KTH Biblioteket.
Oavsett vilken källa det handlar om, är det viktigt att du kritiskt granskar källorna som du ska använda och bedömer dina källors trovärdighet. Detta kallas källkritik. När du ska bedöma om informationen är pålitlig, ställ de kritiska frågorna: Verkar materialet komma från seriöst inriktade personer? Vilken institution står bakom publiceringen? När publicerades informationen? Har informationen uppdaterats? Vilket syfte har författaren med arbetet? Finns det reklam eller sponsorstöd bakom sidan? Är det åsikter eller fakta som framförs? Hur ser dokumentet ut? Finns där annoterade och relevanta länkar till andra sidor? Har materialet granskats? Och vem är det som granskar?
På Digiteket hemsida hittar du kursen Källkritik på nätet: en introduktion på basnivå. Kursen, som är baserad på information från Internetstiftelsen, består av sex lektioner och ger dig grundläggande kunskaper i digital källkritik som du kan bygga vidare på.
De flesta vetenskapliga tidskrifter tillämpar expertgranskning, så kallad peer review. Det innebär att inskickade artiklar granskas och godkänns av experter inom området. Denna process säkerställer att forskningen håller hög kvalitet och att resultaten är tillförlitliga. Genom att välja källor som har genomgått peer review kan du vara trygg i att informationen är noggrant granskad och validerad av andra experter inom fältet.


Hur vet du om en artikel är expertgranskad? Ibland kan det framgå direkt i artikeln om tidskriften har genomgått en expertgranskning. En annan källa för att hitta information om eventuell peer review är tidskriftens egen hemsida. Ett sätt att verifiera om en artikel har genomgått en peer review -process är att besöka källan och söka på tidskriftens hemsida. Där finns det ofta information om tidskriftens policy kring peer review, såsom en flik som heter ”Journal Information” eller ”About the journal”.
Använd IMRAD-modellen (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion) för att analysera vetenskapliga artiklar. Modellen hjälper dig att systematiskt granska varje del av artikeln och att förstå dess vetenskapliga bidrag på ett strukturerat sätt.
Se till att artikeln är publicerad i en välrenommerad tidskrift eller av en trovärdig källa. Välrenommerade tidskrifter har strikta publiceringskrav och granskningsprocesser som säkerställer hög kvalitet på de publicerade artiklarna.
BTH:s bibliotek har skapat en grundmodul för att utveckla dina färdigheter i att söka, granska och värdera sökresultat. Modulen ”Granska och värdera” består av fyra avsnitt och en affisch.
Revidering av sökning
Det sista steget är att revidera din sökning utifrån de resultat du hittills har fått. Om du märker att dina sökresultat inte är tillräckligt relevanta, kan det vara nödvändigt att justera din sökning.
Försök att bredda sökningen genom att använda synonymer eller mer specifika termer för att förbättra träffsäkerheten. Tänk även på att inkludera alternativa stavningar samt engelska eller brittiska varianter av orden.
Om inget annat ger önskat resultat, kan du vända dig till en bibliotekarie eller en expert inom ditt ämnesområde för att få hjälp med att identifiera lämpliga sökord. Alternativt kan du konsultera en ordbok, lärobok eller encyklopedi för att hitta mer specifika söktermer.
Att begränsa sökningen kan vara ett annat alternativ. De flesta databaser ger dig möjlighet att använda avgränsningar för att avgränsa dina sökresultat. Några av de vanligaste avgränsningarna är fulltext, vetenskapliga (peer-reviewed) och datum. Andra kan vara språk och publikations typ. Om du exempelvis är intresserad av forskning publicerad under de senaste fem åren, kan du tillämpa ett tidsfilter för att avgränsa resultaten.
Prova en annan sökstrategi om resultaten inte är tillfredsställande. Har du kombinerat sökord med AND eller OR? Testa istället att använda trunkering eller frassökning för att få mer relevanta träffar.
Utforska andra databaser eller informationskällor som kan erbjuda olika perspektiv eller ytterligare information. Till exempel kan verktyg som Google Scholar, eller en AI-forskningsassistent som Elicit eller Scite, ge tillgång till olika typer av material och forskningsartiklar. Dessa resurser kan bidra med värdefulla insikter och hjälpa till att identifiera relevanta studier och artiklar.