Ordlista för akademiskt skrivande

Analysera Undersöka något genom att bryta ned det i mindre beståndsdelar. Varje del ska tolkas utförligt, samt struktureras i mönster och kategorier för att kunna förklaras och förstås i relation till helheten.

Argumentera Ange skäl som talar för och emot ett visst påstående eller uppfattning.

Avgränsa Tydliggöra var gränserna för ett visst ämne går, det vill säga vad som beskrivs och vad som inte beskrivs, exempelvis inom en uppsats.

Avsändare De eller den som skrivit texten. Se även skrivsituation.

Belysa Poängtera och förtydliga något, gärna genom exempel.

Beskriva Redogöra för det du undersöker på ett utförligt och precist sätt. Lyfta fram de viktigaste aspekterna.

Bisats En del av en huvudsats. En bisats kan inte själv utgöra en mening. Bisatsens funktion är att vara ett tillägg eller en förklaring till huvudsatsen.

Citera Ordagrant återge något som sagts eller skrivits. Görs alltid inom citationstecken, med referens till den ursprungliga källan. Jämför med parafrasera.

Definiera Formulera en exakt beskrivning av något (t.ex. ett begrepp) som är viktigt för att förklara eller förstå det du undersöker.

Demonstrera Beskriva tydligt hur något är.

Diskutera Föra ett resonemang ur olika perspektiv och kring olika aspekter av det du undersökt. Vända och vrid på ämnet. Väga olika synpunkter mot varandra och ge skäl för vad som talar emot det ena och för det andra.

Disposition Hur texten är organiserad/strukturerad. Med disposition kan man syfta på såväl de innehållsliga som de språkliga val skribenten gör i texten. En god disposition innebär att texten är överblickbar och lätt att följa med i.

Exemplifiera Förtydliga eller visa på något sammanhang genom att ge exempel.

Feedback Se respons.

Formell En text som är opersonlig, precis och koncentrerad kan beskrivas som formell.

Fundamentet Den första delen av en mening. Om möjligt placeras redan känd information i fundamentet, då det underlättar läsningen. Se även Tematisk bindning.

Förklara Ge en utförlig beskrivning av varför något är på ett visst sätt. Ge exempel, peka på orsaker och lyft fram resultatet.

Generalisera Dra slutsatser och föra samman olika typer av kunskap. Visa på att något har betydelse ur ett större perspektiv.

Genre Texttyp. Inom högre utbildning kan det vara t.ex. essä, paper, uppsats, reflektion, vetenskaplig artikel. Olika genrer har olika krav på sådant som struktur, referenshantering och skribentens synlighet i texten. Se även skrivsituation.

Genomföra Utföra något från början till slut.

Granska Undersöka något noggrant. Gå på djupet och diskutera det ur olika perspektiv.

Huvudsats En fullständig mening.

Huvudtanke Se Syfte.

Högertyngd En mening där det tempusböjda verbet kommer tidigt. Meningar som är högertunga är oftast mer lättlästa än de som är vänstertunga.

Identifiera Hitta och beskriva något som efterfrågats inom ett ämne.

IMRoD-modellen Efter engelskans IMRaD (Introduction, Method, Result and Discussion). Ett vanligt sätt att strukturera sin uppsats på.

Illustrera Förklara eller klargör något genom att använda sig av exempel, bilder, diagram eller statistik.

Innehållstunga ord Genom att sätta samman flera ord till ett skapar man ett tätare innehåll i texten. T.ex. innehållsförteckning istället för förteckning över innehållet.

Innehållstäta ord Se Innehållstunga ord.

Interpunktion Skiljetecken som t.ex. punkt, komma och bindestreck.

Jag Ett omdebatterat pronomen inom akademiskt skrivande. Används med försiktighet, och endast då det har en funktion för textens syfte. Se även man.

Jämföra Ställa flera ting emot varandra och beskriva deras likheter och olikheter.

Karakterisera Ge exempel på något specifikt för just det du undersöker.

Kartlägga Göra en systematisk undersökning av något.

Klargöra Förtydliga och reda ut något.

Klassificera Dela in det du undersökt i logiska avdelningar. Hitta mönster och sammanhang.

Kommentera Förklara och tydliggör din egen åsikt om något.

Koncentration Fokus på det som är textens syfte.

Konnektivbindning Se Sambandsmarkörer.

Konsekvent Behandla allt material utifrån samma principer och utgångspunkter.

Konstatera Fastslå något.

Kontext Sammanhang. Se även Skrivsituation.

Kontrastera Beskriva skillnaderna mellan två eller flera ting.

Kritisera Göra en särskilt uppmärksam undersökning av något, samt kommentera genom att lyfta fram förtjänster och svagheter. Tänk på att din ståndpunkt alltid ska motiveras.

Källa Det är från källan du har hämtat information. Källor kan vara tryckta eller elektroniska texter, som böcker, artiklar och rapporter, samt fotografier, rörlig bild, ljudinspelningar med mera. Se även Källförteckning, Referens och Texthänvisning.

Källförteckning En utförlig sammanställning av samtliga referenser som används i texten. Se även Källa, Referens och Texthänvisning.

Kärnmening En mening som kärnfullt beskriver vad det stycke den ingår i handlar om. Oftast är det den första meningen i ett stycke.

Litteraturförteckning Se Källförteckning.

Litteraturlista Se Källförteckning.

Man Ett lika omdebatterat pronomen som jag. Används med försiktighet, och endast då det har en funktion för textens syfte.

Metatext Text om texten, vars funktion är att hjälpa läsaren att orientera sig. T.ex. ”vilket beskrivits på sidan 13” eller ”I detta kapitel behandlas…”

Motivera Ge exempel för de åsikter och slutsatser som du för fram.  

Mottagare De tänkta läsarna av texten. Se även Skrivsituation.

Opersonlig Undvika att använda jag, om det inte främjar textens syfte.

Opponent Person som ger omdöme om en annan persons text.

Opponering Det tillfälle då opponenten presenterar sitt omdöme.

Opposition Se Opponering.

Organisation Innehållet i akademiska texter ska organiseras utifrån en lättförståelig struktur. Detta gäller såväl på menings- och styckesnivå som för texten i sin helhet. Ett vanligt sätt att organisera akademiska texter är att följa IMRoD-modellen.

Parafrasera Med egna ord beskriva innehållet i en text som någon annan skrivit. Se även citera.

Passiv konstruktion När det grammatiska subjektet i en mening är passivt. Ger texten ett mer formellt intryck, med fokus på innehållet. T.ex. ” Jag valde att göra min undersökning” eller ”Undersökningen gjordes”.

Passiv sats Se Passiv konstruktion.

Precisera Beskriva något på ett så exakt sätt som möjligt.

Precision Se Precisera.

Presentationsskrivande Det skrivande som syftar till att utforma en text så att den är färdig för inlämning eller publicering. Jämför med tankeskrivande.

Presentationstext En text som är färdig. Se även tanketext.

Presentera Beskriva något på ett tydligt och lättförståeligt sätt.

Problematisera Belysa något ur olika perspektiv. Visa vad som talar för och emot en tolkning. Lyft fram olika synsätt.

Påvisa Lägga fram bevis för något.

Redogöra Beskriva och förklara något utförligt.

Referatmarkör Tydliggör att informationen du refererar till inte kommer från dig själv. Används även för att förtydliga vilken relation informationen har till dina egna resonemang. T.ex. anser, påstår, hävdar, konstaterar, skriver.

Referatverb Se Referatmarkör.

Referens Den källa du tar upp i din texthänvisning ska beskrivas på ett mer fullständigt sätt i referensen.

Referensbindning En typ av textbindning där nyckelord upprepas för att påminna läsaren om vad textavsnittet handlar om.

Referenslista Se Källförteckning.

Referera Hänvisa till något som sagts eller skrivits.

Reflektera Noga tänka igenom något utifrån olika synsätt och aspekter, med distans till dina egna åsikter och värderingar.

Relatera Visa hur olika ting hör ihop eller liknar varandra.

Resonera Utveckla tankegångar och dra slutsatser utifrån givna fakta.

Respons Ha åsikter om någon annans text. Vid respons är det viktigt att både lyfta fram det som är bra som det som kan utvecklas.

Röd tråd En text som är välorganiserad och tydlig har en röd tråd. När en text saknar en röd tråd kan det t.ex. bero på att texten är för spretig, att textens innehåll och syfte inte hänger ihop eller att författaren inte följer en tydlig organisatorisk modell.

Saklighet En saklig text innehåller endast sådant som har med textens syfte att göra.

Sakprosa Texter som handlar om att informera, presentera fakta och ny kunskap. Sakprosan är opersonlig och formell.  

Sambandsmarkörer Ord eller fraser som binder ihop olika delar av texter, så att det tydligt framgår hur de står i relation till varandra. Kan även kallas ”textens klister”. T.ex. och, dessutom, därför, alltså, det vill säga.

Sammanfatta Göra en kortfattad och koncentrerad redovisning av något. Beskriv det centrala och slutsatser, men undvik detaljer.

Sammanställa Sätta ihop resultatet, din analys, din diskussion och dina slutsatser till ett sammanhängande dokument.

Satsradning När två eller flera huvudsatser står i samma mening. Beroende på sammanhang kan det åtgärdas genom att sätta punkt mellan huvudsatserna eller genom att göra om den ena huvudsatsen till bisats.

Skrivsituation Det sammanhang texten skrivs i. Viktiga begrepp för skrivsituationen är avsändare, mottagare, texttyp och kontext. Alla texter har en skrivsituation, med sina specifika krav och förväntningar. Akademiska texter förväntas till exempel vara välorganiserade, sakliga och koncentrerade.

Slutsats Vad man kommer fram till genom sin undersökning.

Stilbrott När man inte håller sig till ett sätt utrycka sig på, t.ex. genom att blanda talspråk och formellt språk.

Struktur Se Organisation.

Styckesindelning För att underlätta läsningen delas texten in i stycken. Börja gärna ett stycke med en kärnmening. Varje stycke ska innehålla sammanhållen information om en specifik aspekt av texten. En bra grundregel är: En tankegång – ett stycke.

Styckemarkering Nytt stycke markeras antingen med blankrad eller indrag. Tänk på att använda samma typ av styckemarkering i hela texten.

Syfte Den huvudsakliga anledningen till att texten skrivs.

Synonym Ord som har samma betydelse som ett annat ord.

Systematisera Se Klassificera.

Talspråk Det språk vi använder till vardags.  

Tankeskrivande Det skrivande som syftar till att få och utveckla idéer samt att klargöra saker för sig själv. Se även presentationsskrivande.

Tanketext En text som är till för att hjälpa skribenten framåt i skriv- eller lärprocessen. T.ex. anteckningar, utkast, tankekartor. Se även presentationstext.

Tema-rema Se Tematisk bindning.

Tematisk bindning En typ av textbindning som innebär att meningar är uppbyggda utifrån principen: känd information först, ny information sist. Använt på rätt sätt hjälper det läsaren att se hur olika typer av information relaterar till vartannat.  

Textbindning Visar på sambanden i en text. Olika typer av textbindning är sambandsmarkörer, referatmarkörer, tematisk bindning och referensbindning.

Texthänvisning I den text du skriver ska du ange om något är hämtat från en källa. Det gör du med en texthänvisning som ofta vävs in i texten. Det är vanligt att använda sig av författarens namn och ett årtal i texthänvisningen. Se även Källa, Källförteckning och Referens.

Texttyp Se genre.

Tillämpa Använda specifika begrepp eller teorier inom det område du undersöker.

Tolka Uttrycka något med egna ord, så att det enklare går att förstå i det sammanhang du undersöker. Använd gärna exempel. Jämför med parafrasera.

Undersöka Studera något på ett noggrant sätt. I vetenskapliga sammanhang oftast sammankopplat med användandet av en specifik metod.

Utforma Göra en genomtänkt design för något.  

Utveckla Förklara något på ett tydligare eller mer ingående sätt.

Utvärdera Presentera dina åsikter om något. Notera för- och nackdelar.

Vänstertyngd En mening där det tempusböjda verbet kommer sent. Meningar som är vänstertunga är oftast mer svårlästa än de som är högertunga.

Värdera Se Utvärdera.